Tjänstemännen som jobbar tills de är över 100
– Jag skulle önska att staten avslutar min karriär då jag har hedern i behåll, säger Bayard Kumwimba Dyuba, 84 år och grundskolelärare i staden Lubumbashi i sydost.
Dyuba, en jovialisk man med skarpt intellekt men ont i ryggen och dålig hörsel, började undervisa den 9 september 1968. Han har hand om en klass på 35 elever mellan elva och tolv år.
– Det är yrket jag valde, säger han.
– Jag vill inte ge upp det. Men mina krafter håller på att ta slut.
Han vill pensionera sig, men kan inte, säger Dyuba.
– Inte på det sättet, utan något alls! Jag skulle vilja få det jag förtjänar, säger han.
"Vi är försummade"
Dyuba, som tjänar omkring motsvarande 1 800 svenska kronor i månaden, önskar sig en engångssumma följd av en vanlig pension. Men trots en lag från 2016 som säger att de som fyllt 65 år har rätt till pension, tvingas många lärare och tjänstemän inom den kongolesiska statsförvaltningen jobba kvar i hög ålder.
– Vi är försummade, nästan bortglömda, säger Dyuba.
I en annan, närliggande grundskola, är rektorn 78 år. Françoise Yumba Mitwele började sin yrkesbana 1962. Trots att även hon älskar sitt jobb är hon trött, och väntar på att staten ska erbjuda henne en pension som tryggar ålderdomen.
– Jag skulle vilja lämna jobbet med huvudet högt, säger hon.
Önskar sig dator
Ännu en som kämpar med sitt dagliga värv är 80-åriga Yantula Bobina Pierre Elengesa, administrativ chef för distriktet Singa Mopepe i huvudstaden Kinshasa. Efter att ha tvingats amputera ett ben efter en bilolycka 1963, sadlade han om från jazzmusiker till tjänsteman. Sex dagar i veckan går han upp klockan tre på morgonen, för att undvika bilköer på väg in till kontoret.
Elengesa klagar inte, men önskar sig en dator för att underlätta och modernisera arbetet.
– I min ålder är det dags att vila. Men pensioneringen kommer inte. Vi finns här, vi väntar, säger han.
I september i fjol uppskattade ministern för offentliga tjänster i landet, Jean-Pierre Lihau, antalet statstjänstemän som uppnått pensionsåldern till 350 000.
– 14 000 är över 90 år gamla, 256 är hundraåringar. Den äldsta är 110 år, sade Lihau och lovade arbeta för att dessa gradvis ska kunna få en "värdig" pension.
"Inget händer"
Människorättsadvokaten Hubert Tshiswaka i Lubumbashi, som kämpar för äldre statstjänstemäns rätt till pension, är skeptisk.
– Det har sagts förr, varje minister upprepar samma sak men sedan händer inget. Pensionerna kommer aldrig och de gamla dör i misär! säger han.
Tshiswaka hävdar att allmänna medel förskingras i landet, och att ingen straffas för detta.
Departementet som ansvarar för offentliga tjänster i landet har för nyhetsbyrån AFP inte velat kommentera vad man gör för att lösa frågan om pensionerna.
Fakta: Kongo-Kinshasa och pensionerna
Kongo-Kinshasa saknar ett fungerande pensionssystem för offentligt anställda. Detta trots att Världsbanken erbjudit sig att finansiera en del av ett reformprogram, bestående av en engångssumma för vissa personer vid pensionsstart.
För de löpande pensionsutbetalningarna krävs att landets regering får en för ändamålet skapad pensionsfond att fungera, genom att först och främst tillföra den resurser.
Förutom finansieringen är ytterligare ett problem med fonden att den baseras på grundlönen, som vanligen är mycket låg i landet. Pensionen går inte att leva på, och blir inte attraktiv att ta ut. Detta gör att landet har en åldrande administration, och det är svårt att uppnå föryngring och meritbaserad rekrytering som är reformprogrammets mål.
Källa: Securelivelihoods.org
