Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Sverige tar över – här är EU-topparna i fokus

Chefen och betjänten, reformatorn, diktatorn och den hummande ekonomen. Här är EU-kvintetten att hålla koll på under Sveriges halvår i rampljuset.
EU • Publicerad 3 januari 2023
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har suttit på sin post sedan maj 2010 – längre än någon annan nu sittande regeringschef i EU. Arkivfoto.Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Maskerat samtal mellan franske Thierry Breton och lettiske Valdis Dombrovskis under ett av EU-kommissionens möten under coronapandemin. Arkivfoto.Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel ringer i klockan för ett av EU:s toppmöten under 2022. Arkivfoto.Foto: Virginia Mayo/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (till höger) tar emot Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni. Arkivfoto.Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Nederländernas premiärminister Mark Rutte (i mitten), omgärdad av (till vänster) Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivfoto.Foto: Darko Bandic/AP/TT
EU-parlamentets talman Roberta Metsola och statsminister Ulf Kristersson (M) på en presskonferens i Stockholm i november. Arkivfoto.Foto: Claudio Bresciani/TT

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regering har extra stor vikt i EU under våren, i och med Sveriges övertagande av rollen som ordförandeland i EU:s ministerråd från den 1 januari. Framför allt gäller det för exempelvis finansministern, energiministern och klimatministern som alla får viktiga uppgifter i att leda sina kollegor till enighet under allehanda möten och förhandlingar i Bryssel.

Den tyngsta EU-makten ligger ändå kvar hos samma personer som vanligt. Och några sticker ut mer än andra – sannolikt även under 2023.

Chefen Ursula

Annons

Länge var tidigare förbundskanslern Angela Merkel given som EU:s viktigaste tysk. Den rollen ligger nu i stället hos EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som vuxit sig allt starkare, precis som Merkel gjorde en gång i tiden.

Den 64-åriga förra försvars- och arbetsmarknadsministern har fått plusbetyg för sin ledarroll i EU under coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina. På minussidan ligger allt större svårigheter att samarbeta med EU:s rådsordförande Charles Michel, på andra sidan gatan i Bryssel.

Bubblare: Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har fortfarande inte den tyngd som tyska ledare brukar ha inom EU. Växer han in i rollen – eller placeras han i skuggan av De grönas vicekansler Robert Habeck och utrikesminister Annalena Baerbock?

Betjänten Charles

När en kompromisskandidat ska hittas inom EU blir det allt som oftast någon från Benelux-länderna (Belgien, Nederländerna och Luxemburg). Så även när belgiske förre premiärministern Charles Michel tog över som rådsordförande 2019, med ansvar för att få toppmöten att flyta och stats- och regeringscheferna att dra åt samma håll.

Den 46-årige Michel är trevlig och glad, men inte alltid så ordnad och strukturerad som hans ex-kollegor skulle önska. Positivt är att han har goda kontakter till Frankrikes president Emmanuel Macron – vilket å andra sidan också får många att avspisa Michel som inget mer än Macrons betjänt.

Bubblare: Nederländernas premiärminister Mark Rutte har blivit allt viktigare för att sy ihop olika uppgörelser i EU. Kanske blir han näste rådsordförande efter EU-valet 2024?

Reformatorn Roberta

EU-parlamentets maltesiska talman Roberta Metsola lovar reformer efter mutskandalen kring grekiska socialistledamoten Eva Kaili i december. Öppenhet och ärlighet kan ge 43-åringen rejält med uppmärksamhet – och kanske en språngbräda för att föras fram som kandidat till posten som kommissionsordförande 2024, om Ursula von der Leyen inte vill sitta kvar?

Bubblare: EU-parlamentet är fullt av starka viljor som gärna syns. Räkna med tuffa ord från exempelvis nederländska Sophie in 't Veld om Sverige inte sköter sig på migrations- och rättsstatsområdet.

Diktatorn Viktor

Den som suttit längst av alla regeringschefer i EU just nu är Ungerns premiärminister Viktor Orbán – som redan 2015 skämtsamt kallades för diktator av dåvarande kommissionsbasen Jean-Claude Juncker. Bångstyrige Orbán, 59, blir en svår nöt att hantera när Sverige ska medla om migration, Ukrainastöd och rättsstatsprinciper. Och få ja till medlemskap i Nato.

Bubblare: Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni från ytterhögerns Italiens bröder har ännu inte riktigt bekänt färg i EU-sammanhang.

Hummande Valdis

Annons

Valdis Dombrovskis, 51, är föga färgstark, men som finansansvarig exekutiv vice ordförande i EU-kommissionen har han en nyckelroll när det gäller att sy ihop en bra uppgörelse med USA om handel och subventioner och Joe Bidens omtalade inflationspaket, IRA. Lettländarens ord väger tungt – om man bara klarar av att bortse från hans eviga hummanden däremellan.

Bubblare: Flera kommissionärer vill gärna att just deras frågor ska stå i centrum i vår. Franske Thierry Breton sköter den inre marknaden och är inte rädd för att ta strid.

Fakta: Så funkar det i EU

De viktigaste linjerna i vad EU ska hålla på med dras upp av medlemsländernas stats- och regeringschefer på deras toppmöten i Bryssel – formellt kallade Europeiska rådet – som hålls minst fyra gånger om året.

Ledarnas planer förvandlas sedan till färdiga förslag från EU-kommissionen, som består av en ledamot från varje medlemsland – men som bara ska tjäna EU:s intressen, inte representera sina länder.

Förslagen från kommissionen behandlas därefter parallellt av medlemsländernas ministrar i EU:s ministerråd och av ledamöterna i EU-parlamentet. Ministerrådet möts i olika konstellationer i främst Bryssel nästan varje vecka, medan parlamentet har sina ordinarie sittningar i Strasbourg, minst en vecka varje månad.

Först när ministerrådet och parlamentet har enats blir kommissionens förslag verklighet. Inom olika politikområden har också ministerrådet och parlamentet olika inflytande. Exempelvis har parlamentet inget att säga till om när det gäller utrikes- och skattepolitik.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons