Färre ordrar till industrin: "Oroande"

Inköpschefsindexet, som är en temperaturmätare för industrikonjunkturen, landar på 45,5 i april.

Det är oförändrat sedan mars men den nionde månaden i rad som indexet hamnar under 50, vilket antyder en minskad aktivitet i sektorn.

"Även om indexet stabiliserades i april är det en bräcklig industrikonjunktur som framträder, inte minst kring orderingången och företagens orderstockar som föll till de lägsta nivåerna på över två år", skriver Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank, i en kommentar.

Särskilt orderingången inom industrin sticker ut. Det sjunker till 42,0 från 43,6 i mars, vilket är den lägsta nivån sedan maj 2020.

Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, talar siffrorna för en minskad produktion inom industrin under året.

– Det är oroande. Det innebär att det också finns en påtaglig risk att industrin minskar personalstyrkan. Än har vi inte sett någon större neddragning av arbetskraften hos industriföretagen men det ligger i farans riktning, säger han.

Siffrorna är också en varningssignal om att svensk exportindustri kan stå inför en svacka under 2023, enligt Torbjörn Isaksson.

Men det är inte enbart dåliga nyheter. För en lugnare industrikonjunktur betyder också fallande priser på industrivaror.

– Svensk industri producerar varor som till allra största del går på export. Men den stora bilden är att industrikonjunkturen har kylts av globalt. Det talar för ett lägre pristryck på varor som så småningom också kommer att spilla över på varor i svenska butiker, säger Torbjörn Isaksson och fortsätter:

– De delar i inflationen som handlar om varor bör lugna ned sig påtagligt.

Euroområdets inköpschefsindex för tillverkningsindustrin föll til 45,8 i april enligt färska beräkningar. Det kan jämföras med 47,3 i mars.

Nedgången var dock inte så djup som väntat. I en snabb beräkning från tidigare skulle inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i eurozonen falla till 45,5 i april.