Stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män

Varje år drabbas närmare 14 000 män av stroke i Sverige. Motsvarande siffror för hjärtsvikt är 12 000, varav cirka en av fem är i arbetsför ålder, det vill säga mellan 18 och 69 år.

Diagnoserna är fortfarande ovanliga bland män som är yngre än 40 år, men studien som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden visar en tydlig ökning av framför allt hjärtsvikt hos män som mönstrade vid 18-års ålder på 1990-talet än hos dem som mönstrade på 1970-talet.

– Antalet fall av infarkter i hjärnans kärl ökade med 43 procent och antalet hjärnblödningar med 30 procent. När det gäller hjärtsvikt var ökningen hela 84 procent under samma period, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet, som lett studien.

Ökningen förklaras till viss del av mer utbredd övervikt och fetma och försämrad konditionsnivå.

– Jämför vi sjuttiotalisterna med femtiotalisterna har fetman hos unga män ökat ganska påtagligt. Vad man väger när man är 18 år och risken att få hjärtsvikt är ett av de starkaste sambanden jag har sett någon gång i den här typen av studier, säger Annika Rosengren och lägger till att siffrorna är väl underbyggda:

– Det är i princip bara vi i Sverige som vi kan göra den här typen av jämförelser. Tack vare värnpliktsregistret har vi data från 1,6 miljoner unga män. Dessutom handläggs i princip alla yngre med en så allvarlig diagnos som hjärtsvikt i sjukhusanknuten vård och registreras därmed i patientregistret. Så vi har en fullständig bild och den talar väldigt entydigt för att det är något som ökar bland yngre.

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd och de unga som drabbas har en mycket högre dödlighet än sina jämnåriga. Enligt Annika Rosengren anses hjärtsvikt vara lika dödligt som vissa cancerformer.

– Det är viktigt att man förebygger att unga människor utvecklar fetma. Vi äter lite för mycket och rör oss lite för lite, det är inte svårare än så, säger hon.

Antalet hjärtinfarkter har däremot minskat markant och här är kraftigt minskad rökning och även lägre kolesterolvärden förklaringen.

– Vi har en nedgång i dödlighet i hjärtinfarkt på cirka 75 procent de senaste 30 åren i alla åldrar. Rökningen är en viktig faktor, men vi ser också att kolesterolvärdena av någon anledning som vi inte riktigt kan förklara gått ned kraftigt. Det mest sannolika är väl att det har med kosten att göra, säger Annika Rosengren.

På Hjärt-Lungfonden, där man i dag uppmärksammar strokedagen, är det glädjande nyheter.

– Det är positivt att färre rökare har så positiva effekter på antalet hjärtinfarkter. Samtidigt lyfter forskningen ett tydligt behov av att klargöra vilka faktorer som kan förklara förändringarna i hjärtsjukdomsmönstret. Om trenden bland yngre fortsätter, krävs både tidig identifiering av riskindivider och tidigare diagnoser för att kunna ge fler ett friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.