Storbankerna gör rekordvinster igen

Det går bra nu. Bankerna är tillbaka, även om de egentligen aldrig hamnade så illa till som det först befarades när pandemin bröt ut med en närmast lamslagen ekonomi. Den korta akuta fasen våren 2020 blåste snabbt över sedan Riksbanken och staten gått in med massiva stödåtgärder. Kreditförlusterna drog aldrig iväg även om bankerna reserverade stora befarade belopp i sina resultaträkningar.

Kreditreserveringarna ligger kvar ett tag till, för säkerhets skull, det gäller för flertalet av bankerna. Men Nordeachefen är inte direkt orolig – att krisen ska ge en baksmälla för låntagarna längre fram.

– Jag är inte bekymrad, men som bankman måste man alltid vara försiktig, säger Vang-Jensen.

Nu har samhällena i stort sett helt öppnat upp igen, åtminstone i Norden. Hushållen lättar på plånböckerna, hushåll och företag lånar mer och marknaden för inkomstbringande börsnoteringar är stekhet.

Swedbanks vd Jens Henriksson pekar på att intäkterna från kortköpen ökar tydligt, hushåll och företag är mer aktiva, vilket ger klirr hos bankerna.

– Provisionsnettot är rekordhögt, säger Jens Henriksson.

Samtidigt har bankledningarna hållit hårt i kostnaderna, vilket sammantaget nu lyfter bankvinsterna ordentligt.

– Generellt går de väldigt bra. De svenska bankerna är välskötta, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, som framför allt håller fram SEB som den storbank som levererat starkast.

Det är inga absoluta vinstrekord, men bra nära, och lönsamheten eller avkastningen, vinst i förhållande till eget kapital har legat högre.

– Och det beror på att bankerna har mycket mer kapital i dag än när de gick som starkast förra gången, säger Andreas Håkansson.

För Nordea och SEB är det i alla fall de starkaste resultaten i absoluta tal för att vara ett tredje kvartal.

– Det är ett starkt kvartal, tack var god tillväxt och god kostnadskontroll, säger Frank Vang-Jensen.

För bankerna har intäkterna från bolån kommit att bli allt viktigare, i takt med svenskarnas allt högre skuldsättning. Det senaste året har bostadspriserna rusat på nytt och så även utlåningen till allt dyrare bostäder. Vinstfesten på bolånen är inte riktigt lika smaklig för storbankerna längre eftersom konkurrerande uppstickare tar för sig. Ökad utlåning driver upp intäkterna, men vinstmarginalerna från utlåningen är pressad.

För exempelvis storspelaren på bolån, Swedbank, har räntenettot i Sverige, vad bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning, sjunkit åtta procent jämfört med samma period i fjol.

– Det är tuff konkurrens, säger Jens Henriksson.

– Det är tryck nedåt på marginalerna, räntorna är de lägsta vi haft, sade SEB-chefen Johan Torgeby när han presenterade bankens resultat på onsdagen.

Men hur som helst, de fyra storbankernas samlade vinster för tredje kvartalet steg till 33,8 miljarder kronor, ett kvartal som normalt sett inte tillhör det bästa säsongsmässigt, vilket uppräknat på årsbasis skulle ge minst 135 miljarder kronor i vinst före skatt, en summa i absolut toppnivå historiskt, och det ändå i en lågräntemiljö, vilket brukar beskrivas som relativt dålig för banksektorn.

De senaste dagarna har bankstyrelserna gödslat med extra utdelningsförslag. Så nu har bankägarna fått tillbaka all aktieutdelning de tvingats avstå som en följd av myndigheternas pandemirekommendationer.

Men det finns ändå mer att ge. Bankernas kassakistor är fortsatt stinna och det lär bli en ny utdelningsfest även nästa år, om bakslagen uteblir.

– Direktavkastningen från bankerna ser ut att kunna bli bra nästa år, säger Andreas Håkansson.

Med direktavkastning menas aktieutdelning i förhållande till börskursen. Det är därför de har gått så starkt på börsen i år, enligt Håkansson.