Statsvetare: MP måste få taktikröster

Den senaste veckans SCB-mätningar har inte varit någon munter läsning för Miljöpartiet. Om det var val i dag hade partiet fått stöd av 3,3 procent, enligt undersökningen som genomfördes i maj.

MP har nu halkat ned under Liberalerna och lagt sig i opinionsbotten av svensk politik.

I partisympatimätningen som publicerades på onsdagen, som visar vilket parti väljarna tycker bäst om, får MP 3,4 procent. Det är en statistiskt säkerställd minskning från 4,0 procent i novembermätningen.

Störst är tappet bland unga väljare i åldrarna 18–29 år. Där går partiet från 7,5 procent till 3,4 procent. Detta trots en "Greta-generation", med stort engagemang i kampen mot klimatförändringarna.

Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitetet, säger att klimat- och miljöfrågan absolut spelar roll i sammanhanget men att den är smått paradoxal.

– Det är en fråga som många säger och tycker är viktig och allvarlig men som får stå tillbaka när det händer andra saker. Det är inte så tacksamt att vara den som argumenterar för högre bränslepriser just nu, säger hon.

I kristider, och då inte bara under krig och pandemi utan även under ekonomisk osäkerhet, söker sig också väljare till större partier.

– Just nu tror jag att många tycker att det är ganska trevligt att se en socialdemokratisk och moderat partiledare stå och ha presskonferens tillsammans och understryka vikten av att Sverige håller ihop mot en osäker omvärld, och mindre gillar sådant som hände i går, säger Blombäck och syftar på misstroendeomröstningen mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Sedan kan man ställa sig frågan om det var taktiskt av Miljöpartiet att lämna regeringen i vintras. Det vet man nog först på valdagen, enligt Blombäck.

– Man vet utifrån partiforskning att det kostar att sitta i regeringsställning, särskilt för det mindre partiet om det är en koalitionsregering. Man har kvar kostnaden av att ha suttit i regering till en viss del, och då är frågan om den uppvägs av att man lämnade när man gjorde.

När det gäller den yngre väljargruppen så är de mer rörliga än äldre väljare.

– En sak som man också vet är att unga har en tendens att gå med trenden. Om något parti växer, då växer det mer bland yngre, och om något parti tappar så tappar det mer bland yngre. Särskilt första- och andragångsväljare, säger Sofie Blombäck.

Förstagångsväljarna som grupp blir drygt 40 000 fler i valet i september än i förra valet. Som andel av de röstberättigade går de från att utgöra 5,3 procent till 5,7 procent av väljarkåren. Trots ökningen är andelen förstagångsväljare betydligt mindre än 2010, då andelen översteg sju procent av de röstberättigade.

Sofie Blombäck "vågar inte gissa" på om MP klarar sig över riksdagsspärren eller inte. Men historiskt har det inte hänt många gånger att partier trillat ur riksdagen. Hon tror dock att man behöver ha hjälp av Socialdemokraterna.

– Man skulle behöva någon procent taktikröster om det ser ut så här när det är knappt 100 dagar kvar till valet. Om man tittar historiskt i Sverige har partier nära fyraprocentsspärren som ingår i något mer eller mindre uppstyrt regeringsunderlag ofta fått de där rösterna.