Expert: Domen är slutet för Gyllene gryning

Tusentals demonstranter hade samlats runt domstolen i Aten när det på onsdagen hade blivit dags att sätta punkt för den över fem år långa rättsprocessen. Mastodonträttegången är en av de mest uppmärksammade i Greklands moderna politiska historia och den största mot nazister sedan Nürnberg, enligt den grävande grekiske journalisten Yiannis Baboulias som har följt Gyllene gryning under tio års tid.

– Det är faktiskt så stort, menar han.

– I en tid där flera länder i Europa har liknande problem med extremhögern blir domstolens linje ännu viktigare eftersom det etablerar vissa principer kring hur vi ska hantera den här typen av organisationer och dess ledarskikt.

Det var det uppmärksammade mordet på den antifascistiske rapparen Pavlos Fyssas 2013 som blev startskottet för utredningen av Gyllene gryning.

Fyssas knivmördades av en partisympatisör som har erkänt dådet. Men attacken riktade också strålkastaren mot partiets våldsamma attacker mot invandrare och vänstersympatisörer och rättegången har handlat om en rad brott – allt från mord till mened. När räder gjordes mot partimedlemmar beslagtogs vapen, samt nazistiska och fascistiska klenoder.

Men den stora frågan har varit huruvida partiledningen kan hållas ansvarig för brott som begås av dess medlemmar.

Pavlos Fyssas mamma Magda har deltagit i de flesta av de 453 sessionerna under årens lopp och fanns förstås även på plats utanför domstolen när domen avkunnades.

– Du lyckades Pavlos! ropade hon när domslutet blev känt.

Domstolen slog nämligen fast att partiledaren Nikolaos Mihaloliakos och andra högt uppsatta medlemmar är skyldiga till att driva en kriminell organisation. För det riskerar de fängelse i upp till 15 år. Partitopparna har alla nekat till brott.

Över 60 personer har stått åtalade för att vara medlemmar i en kriminell organisation och av dem var 18 tidigare parlamentsledamöter för Gyllene gryning. När rättegången inleddes i april 2015 sade partiet att de var utsatta för en politiskt motiverad häxjakt.

Gyllene grynings politiska framgångar i Grekland var som störst vid tidpunkten för mordet på Fyssas. Då red partiet – som öppet använder sig av nynazistisk retorik och symboler – på en våg av missnöje över invandring och ekonomisk kris som fick många greker att överge de mer traditionella partierna. I maj 2012 valdes partiet för första gången in i parlamentet och lyckades tre år senare även att ta några platser i EU-parlamentet.

– Det var det mest framgångsrika ytterhögerpartiet i hela västvärlden på mycket lång tid, säger Baboulias.

Men polisutredningen kom att bromsa Gyllene grynings framfart, bland annat eftersom det förlorade sitt partistöd i samband med åtalet. I det senaste parlamentsvalet i Grekland, 2019, lyckades nynazisterna inte ta en enda plats.

– Så snart partiet förlorade sitt statliga ekonomiska stöd föll hela mekanismen sönder. Det var det första steget, de kunde inte längre betala medlemmar och kontor. Anhängarna blev färre och partiet lyckades inte ens behålla någon ledamot i parlamentet, säger Baboulias.

– Dagens domslut innebär slutet för Gyllene gryning som vi känner det. Det är en fantastisk dag för demokratin i Grekland, även om det förstås inte innebär att hotet från fascism och nynazism är över.