Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Så utnyttjade länder apparna för smittspårning

Appar skapade för att smittspåra covid-19-fall var det nya moderna verktyget mot en skenande pandemi. Men hjälpmedlet fick fler syften än så. I många länder har medborgares högst personliga uppgifter hamnat i händerna på regeringar och säkerhetstjänster.
Hälsa • Publicerad 7 januari 2023
När staten får ett verktyg för övervakning är det mycket osannolikt att det någonsin kommer att försvinna, menar John Scott-Railton, forskare vid Citizen Lab i Toronto.Foto: Kathy Willens/AP/TT
Informationen i smittspårningsappar har nyttjats till mer än bara bekämpningen av covid-19. Arkivbild.Foto: Andy Wong/AP/TT
Det kinesiska styret har använt medborgares individuella QR-koder för att stoppa protester. Arkivbild.Foto: Foto: AP/TT
Majd Ramlawi, som jobbar i närheten av al-Aqsa-moskén, anklagades för att ha deltagit i upplopp mot polisen i Jerusalem. Arkivbild.Foto: Mahmoud Illean/AP/TT
S Q Masood har lämnat in en stämningsansökan för att få reda på vad som hände med bilden polisen tog på honom, och deras ansiktsigenkänningsteknik. Arkivbild.Foto: Mahesh Kumar A/AP/TT

Det tog inte många månader innan en rad länder införde en ny lösning för att följa och försöka få bukt på smittspridningen av det nya coronaviruset covid-19.

Den traditionella smittspårningen, där varje smittad individ utreds för att se vilka andra den haft kontakt med, kunde kompletteras eller ersättas.

Annons

Via en mobilapp skulle telefonens ägare kartläggas för att se vilka andra enheter, och därmed personer, som en individ varit i närheten av. Fördelarna var många; telefonen stod själv för smittspårningsjobbet och man kunde enkelt meddela den som smittats eller varit i närheten av en sjuk person.

Frågan många ställde sig var om apparna inte inskränkte för mycket på den personliga integriteten. I Sverige var det en av anledningarna till att Folkhälsomyndigheten aldrig valde att gå vidare med en smittspårningsapp. Men många andra länder försäkrade att datan var anonymiserad.

Nu kan man slå fast att farhågorna på vissa håll har besannats. I över ett år har reportrar på den amerikanska nyhetsbyrån AP gått igenom tusentals dokument och funnit bevis för hur appar använts till betydligt fler saker än till att platta ut en smittokurva.

Kina: Kväser oliktänkande

Kina införde tidigt nolltolerans mot coronaviruset. Fram till alldeles nyligen var Kina det enda landet i världen där nya utbrott fortfarande innebar mycket strikta nedstängningar, som tvingade många miljoner människor att hålla sig hemma.

Tidigt tog regeringen också fram en app som gav varje medborgare en individuell QR-kod. Koden får en färg efter risken för att utsättas för smitta. Grönt betyder att personen kan resa fritt. Visar appen gult eller rött måste personen i bästa fall bara göra ett test – och i värsta fall sättas i karantän.

Flera bevis finns för att appen använts för att kväsa oliktänkande i det redan hårt övervakade landet.

Ett av många exempel är från juni 2022. I Henans provinshuvudstad Zhengzhou anordnades en protest efter att sex banker i provinsen fryst alla kontouttag till följd av en misstänkt korruptionshärva.

Xu Zhihao var en av tusentals kunder som tänkte delta. Han gjorde ett test som visade att han inte bar på covidsmitta och hoppade på tåget i hemstaden Tianjin, söder om Peking.

Väl på plats i Zhengzhou skannade Xu Zhihao sin QR-kod på stationen, och möttes då av en röd färg. Han togs till polisförvar och sattes i karantän.

I gruppchattar upptäckte Xu Zhihao att han var långt ifrån ensam om det han upplevt. Senare visade en myndighetsutredning att över 1 300 personer fått röd kod varav många hade planerat att delta i protesten.

Annons

– De hade gillrat en fälla och bara väntade på oss, säger Xu Zhihao.

Israel: Två olika lagar

När covidfallen ökade kraftigt i Israel under våren 2020 valde den dåvarande regeringen att använda sig av säkerhetstjänsten Shin Bets övervakningsteknik för att hålla koll på smittan.

Ett år senare, under de våldsamma sammandrabbningarna vid al-Aqsa-moskén i Jerusalem, använde säkerhetstjänsten i det fördolda samma teknik för att skicka meddelanden till arabiska medborgare, med anklagelser om att de deltagit i våldsamheter mot polisen. "Vi kommer att hålla dig ansvarig", avslutades meddelandet på arabiska från Shin Bet.

Problemet var bara att många av mottagarna bodde eller arbetade i området, eller bara passerande förbi.

En av dem var Majd Ramlawi, som jobbar på ett café i Jerusalem i närheten av al-Aqsa-moskén.

– Det är som att regeringen är i din väska, säger han till AP.

Hundratals araber fick det hotfulla meddelandet under oroligheterna, enligt människorättsorganisationen Association for Civil Rights in Israel.

I en stämningsansökan mot Shin Bet konstaterade säkerhetstjänsten att lärdomar dragits, men att det fanns en "trovärdig misstanke" om att de som fick meddelandena kunde utföra våldsbrott.

Indien: Ökad ansiktsigenkänning

Indiens premiärminister Narendra Modi vill bygga upp ett av världens största system för ansiktsigenkänning. Mångmiljonstaden Hyderabad är redan en av världens mest kameraövervakade städer, och under covid-19 utnyttjades pandemin till att samla in mer data från medborgarna.

När krav på ansiktsmask infördes på vissa platser användes de tusentals övervakningskamerorna i staden till att fokusera på människor som inte följde uppmaningen.

Annons

Samtidigt gick polis runt på gatan med surfplattor och stoppade folk utan munskydd. Syftet var enligt polisen att ta bilder på människor och skanna av dem mot en databas över brottslingar.

Tillvägagångssättet oroade dock många muslimer och andra minoritetsgrupper längst ned i kastsystemet, som ansåg att polisen helt godtyckligt bestämde vilka som skulle fotas och registreras.

Aktivisten S Q Masood stoppades av polis i ett av stadens mer muslimtäta områden – trots att han bar munskydd. Poliserna bad Masood ta av sig skyddet för att de skulle kunna fotografera honom, men han vägrade.

Det slutade med att polisen tog en bild på Masood med munskyddet på. När Masood bestred agerandet förnekade polisen att bilden laddats upp på någon databas.

Trots en snabb teknologisk utveckling i världens snart folkrikaste land saknar Indien en dataskyddslag.

– Övervakning framställs i dag som ett tekniskt universalmedel mot de stora sociala problemen i Indien, vilket har fört oss mycket närmare Kina, säger Apar Gupta, vd på Internet Freedom Foundation.

Australien: Verktyg i brottsutredningar

Australien bekämpade pandemin med långvariga och utbredda nedstängningar av samhället. En nationell smittspårningsapp togs fram som ett hjälpmedel, men det dröjde inte länge innan det framkom att underrättelsetjänsten i hemlighet samlat in data från programmet.

Appen togs bort under 2021 av den nya regeringen, som ansåg att den var ett slöseri med pengar. Då hade appen bara identifierat två covid-19-fall som annars inte skulle ha hittats.

På lokal nivå fortsatte liknande hjälpmedel att användas. Medborgare fick egna QR-koder och kontaktades vid nya covidutbrott. Men användarnas uppgifter användes till mer än så.

När ledaren för ett mc-gäng sköts till döds mitt under en dragracingtävling i Perth fick polisen under utredningen tillgång till datan från QR-koderna för samtliga nästan 2 500 dragracingfans på plats.

Annons

Informationen delades, trots att delstaten Western Australias premiärminister Mark McGowan lovat att datan enbart skulle vara tillgänglig för hälsomyndigheter kopplade till smittspårning.

Det nya normala

Coronapandemin ledde till att ny teknik implementerades, både för att bekämpa viruset och för att samhällen åter skulle kunna öppnas efter nedstängningar. I många fall blev det trots allt på bekostnad av den personliga integriteten.

John Scott-Railton, forskare vid Citizen Lab i Toronto som studerar digitala hot mot civilsamhället, drar paralleller till terrorattackerna den 11 september 2001 och förändringarna de förde med sig.

– Covid påskyndade statens användning av dessa verktyg och data, och normaliserade det, och gav en bild av att det fanns en allmännytta, säger han.

– Nu är frågan, kommer vi att få reda på hur datan används, eller är det här det nya normala?

Pandemin – så började allt

31 december 2019: Världshälsoorganisationen (WHO) informeras av Kina om ett okänt virus som orsakat 41 fall av lunginflammation i staden Wuhan.

7 januari 2020: Viruset identifieras av WHO som ett nytt virus i familjen coronavirus.

11 januari 2020: Kina rapporterar det första dödsfallet, en 61-årig man.

13 januari 2020: WHO rapporterar det första fallet utanför Kina, en kvinna som rest till Thailand från Wuhan i Kina.

31 januari 2020: Sverige får sitt första bekräftade fall av covid-19. En kvinna i 20-årsåldern som har besökt Wuhan isoleras på sjukhus i Jönköping.

1 februari 2020: Sveriges regering klassar coronaviruset som en allmänfarlig sjukdom.

11 mars 2020: Det första dödsfallet med covid-19 rapporteras i Sverige. Samma dag klassar WHO virusutbrottet som en pandemi.

Källa: TT, Folkhälsomyndigheten

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons