Vändning om turkiska oppositionens splittring
Det slog ned som en smärre bomb i fredags: Turkiets tredje största parti Iyi Parti lämnade den samlade oppositionen.
Därmed såg vägen mot ett återval mycket lättare ut för president Recep Tayyip Erdogan.
Men tre dygn senare hade Iyi Parti rättat sig i ledet: Ledaren Meral Aksener ansluter sig åter till oppositionsblocket sedan man funnit en kompromiss om det stora trätoämnet vem som ska vara presidentkandidat.
Borgmästare överens
Alla är överens om att kandidaten ska komma från det största partiet CHP, traditionellt sekulärt och socialdemokratiskt. Men sedan går åsikterna isär.
Fem partier, inklusive CHP själva, vill se partiledaren Kemal Kilicdaroglu ta kampen mot Erdogan. Iyi Parti anser i stället att han är oförmögen att vinna val, och önskade därför hellre att Istanbuls eller Ankaras borgmästare skulle ta den posten.
Men efter Akseners uppmärksammade avhopp inleddes intensiva samtal bakom kulisserna och på måndagsmorgonen gick de två borgmästarna gemensamt ut och ställde sig bakom Kilicdaroglu.
– Vi har ett val framför oss. Vårt land har inte råd med en sådan här splittring, säger Ankaras borgmästare Masur Yavas, enligt nyhetsbyrån AFP.
Erdogan pekar på splittringen
Timmar senare var Iyi Parti och Meral Aksener tillbaka i koalitionen och hennes ord från i fredags om att partiet aldrig kan acceptera Kilicdaroglu som presidentkandidat hade åtminstone tillfälligt sopats under mattan.
Den återförenade sextetten till trots kan de inre striderna spela Erdogan och hans Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) i händerna. Och presidenten har redan tagit tillfället i akt att peka på oenigheten.
– Vi sade redan för flera månader sedan att det här skulle hända, De satte sig ned, de pratade och de splittrades, precis som jag sade att de skulle, sade Erdogan i ett tal i lördags.
Bakgrund: Valet i Turkiet
Den 14 maj 2023 väntas Turkiet hålla president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar är röstberättigade. Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hållas den 28 maj.
Landets största parti, AKP, grundat av Recep Tayyip Erdogan, har regerat i Turkiet sedan 2002. Men efter en tid av ekonomisk instabilitet och anklagelser om ett alltmer auktoritärt styre har stödet minskat.
I valundersökningar gjorda efter jordbävningarna skulle Erdogan och hans regeringsunderlag samla omkring 40 procent av rösterna i ett val.
Samtidigt har större delen av oppositionen samlat sig i en bred koalition. Där ingår partier som benämner sig som sekulära, religiösa, nationalistiska och socialdemokratiska.
Det största partiet i oppositionen, CHP, grundat av landsfadern Mustafa Kemal Atatürk, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt. I de senaste valundersökningarna samlar det drygt 25 procent av rösterna.
Även två av Erdogans tidigare närmaste män ingår i koalitionen: Ahmet Davutoglu, före detta premiärminister och utrikesminister, och Ali Babacan, tidigare vice premiärminister och utrikesminister.
Det näst största oppositionspartiet, nationalistiska Iyi Parti, samlar nära 15 procent av rösterna. Det är ett utbrytarparti från MHP, nu regerande med Erdogans parti AKP. Iyi Parti bildades i protest mot MHP:s sidbyte.
Landets fjärde största parti, det pro-kurdiska HDP, tillhör inte den stora oppositionens allians – men står långt ifrån Erdogan politiskt och har uttryckt visst stöd för koalitionen.
