Ny socialtjänstlag "slag i luften"

Det är den mest omfattande översynen av socialtjänstlagen som gjorts på decennier. Nu har förslagen varit ute på remiss, och kritiken är från vissa håll hård.

– Det finns ett antal kärnpunkter regeringen måste rätta till innan den lägger fram sitt lagförslag, säger Jan Jönsson, socialborgarråd i Stockholm.

En viktig fråga är att det nya förslaget inte innehåller några tydliga krav på socialtjänsten att stötta barnens skolgång. Detta lyfter även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sitt remissvar.

– All forskning de senaste 20 åren visar att skolframgång är den viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga och deras framtid, säger Jan Jönsson.

En annan svaghet är tiden för uppföljning i barnärenden, som Jan Jönsson anser bör förlängas inte bara till sex månader som utredningen föreslår, från dagens två, utan till ett år.

– Ju kortare uppföljningstiden är desto större är risken att föräldrar, som misshandlar eller försummar sina barn, kommer undan. Men under ett helt år blir det svårare för föräldrarna att hålla familjen i schack – det blir en insyn under alla årets faser, sommarlov, jullov och så vidare.

Risken med korta uppföljningstider är att det går några år och sedan är det barnets eget beteende som blir orosanmält i stället, säger Jönsson.

Han är också besviken på att förslag om skydd för barn som utsatts för brott eller som blivit vittnen till brott uteblivit.

– Socialtjänstlagen är väldigt tydlig när det gäller vuxna kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation, där är det ingen tvekan om att man ska gå in med skyddat boende eller liknande. Men när det gäller brottsutsatta barn och de som ska vittna har man resonerat som så att det är föräldrarna som ska skydda sina barn och därför går man inte in med skyddande insatser, även om det är väldigt grovt kriminella som utsätter barnen för hot. Det blir naturligtvis helt orimligt, säger Jan Jönsson.

Han är också kritisk till att utredningen inte fick i uppdrag att titta på LVU och möjlighet för socialtjänsten att sätta in tidiga insatser mot föräldrars eller ungdomars vilja, innan ett omhändertagande med tvång blir nödvändigt.

Inte heller Rädda Barnen anser att utredningens förslag är tillräckliga för barn som far illa. Problemet är att det saknas pengar – men utredningen säger inget om att mer resurser ska tillföras.

– Under många, många år har socialsekreterare larmat om att de går på knäna och inte har möjlighet att genomföra sitt uppdrag på grund av för lite personal och för liten budget, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Även Bris ifrågasätter vilken effekt de nya förslagen egentligen kan väntas få när reformen varken får kosta eller vara ambitionshöjande.

Att socialtjänstens insatser även fortsatt riskerar att styras av kommunens plånbok, och inte av barnets behov eller barnets bästa, är inte acceptabelt, anser Rädda Barnen. Organisationen öppnar för att staten måste ta ett ökat ansvar.

– Vi tycker att lagen borde vara mer styrande i vad kommunerna förväntas ge utsatta barn. Men kanske måste man också skjuta till medel till socialtjänsten från centralt håll, och kanske öronmärka resurser till utsatta barn för att de prioriteringarna ska göras, säger Helena Thybell.

Men det finns också delar i utredningens förslag som får beröm.

SKR lyfter exempelvis möjligheten för socialtjänsten att erbjuda insatser utan behovsprövning som något positivt.

"Möjligheten att ge insatser utan ansökan, utredning och beslut kan vara en väg att nå personer som annars drar sig för att kontakta socialtjänsten", säger Arion Chryssafis, ordförande för beredningen för socialpolitik och individomsorg på SKR, i ett pressmeddelande.

SKR välkomnar också förslaget om en ny lag om ett socialtjänstdataregister, vilket skulle ge Socialstyrelsen möjlighet att ta fram nationell statistik på området.

"För att brukare, inte minst barn i samhällsvård, ska få rätt insatser måste socialtjänsten få rätt förutsättningar att följa upp resultat av olika åtgärder", säger Arion Chryssafis.