"Många har mardrömmar om att de kvävs"

Det är långt ifrån en entydig bild som målas upp när vårdpersonal vittnar om covidpatienternas väg tillbaka. Biverkningarna bland de intensivvårdade skiljer sig åt beroende på en rad faktorer – som ålder, tidigare sjukdomar och om de legat i respirator eller inte.

Det finns dock en röd tråd: problem med andningen.

– På lungröntgenbilder ser vi hur kraftigt påverkade ofta stora delar av lungorna har varit inför vård hos oss, vilket ibland innebär att syrgas behövs även under rehabiliteringen, säger överläkaren Cathrine Jonsson på Stockholms sjukhem.

Här har ungefär 80 inneliggande patienter vårdats inom slutenvården sedan i maj. Sjukhusets specialiserade rehabklinik tar emot syrgaskrävande patienter för post covid-rehabilitering, patienter som kommer direkt från intensiven.

– Några är chockade av sin upplevelse under vårdtiden på intensiven, som många gånger uppfattats som traumatisk, säger Cathrine Jonsson.

Det kan visa sig i hallucinationer, ett fenomen som även finns generellt bland intensivvårdade.

Att coronaviruset har direkt påverkan på allt från lungorna till hjärtat har läkaren Elisabet Åkesson bevittnat. Hon arbetar på Stockholms sjukhem och är även lektor vid Karolinska institutet.

– Det är just det som är unikt med rehabilitering efter covid, att patienterna och kroppsorgan påverkats så olika. Ingen symtombild och funktionspåverkan är den andra lik, säger Elisabet Åkesson.

På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har man sedan i juni följt upp över 180 covid-patienter som intensivvårdats, två månader efter utskrivning från sjukhuset. Cirka 90 procent av dem uppger att de haft overklighetsupplevelser.

– Många patienter har också haft mardrömmar relaterade till att man inte får luft, att man håller på att kvävas, berättar Eva Åkerman, universitetssjuksköterska och omvårdnadsansvarig för intensivvården på Karolinska.

Uppföljningarna görs i form av videosamtal, och den som behöver speciell hjälp remitteras vidare.

I Uppsala arbetar överläkaren Per Hamid Ghatan. Han är sektionschef på rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Kliniken har rehabiliterat över 130 patienter sedan i början av april, patienter som kommer direkt från akutavdelningarna.

– I juni var det fullt upp med de vårdplatser vi hade med patienter som var i behov av tidig rehabilitering. Patienter som fortfarande var smittsamma och hade behov av syrgasbehandling, säger Per Hamid Ghatan.

I månadsskiftet mot juli kom allt fler patienter vars insjukningstid inträffat två veckor tidigare, och som varit symptomfria i 48 timmar. Då valde kliniken att även rehabilitera dessa patienter, och samtidigt påbörja en återgång till rehabilitering av "vanliga" patienter, som inte haft covid.

– Det var då man också började märka att trycket på vården gick ner. Det var full ös fram till och med juni, skulle jag säga.

TT: Vad har förvånat dig hittills?

– Jag tycker det har varit förvånansvärt lite påverkan på nervsystemet, på hjärnan, säger Per Hamid Ghatan, men poängterar att han är ödmjuk inför det han har sett.

– Det kanske framkommer mer när man följer upp i öppenvården, det är fortfarande lite grann av ett oskrivet blad.

På Stockholms sjukhem uppges många av de ofta yrkesverksamma patienterna i 55-60 årsåldern ha återhämtat sig starkt under cirka 4-5 veckor i slutenvårdsrehab – trots allvarlig covid.

– Men det är väldigt olika från person till person hur den kroppsliga och psykiska återhämtningen går och hur det långsiktiga behovet av rehabilitering ser ut, säger Cathrine Jonsson.