Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

LO om utdelningsfesten: risk för löjromskritik

Det ser ut att bli mer fart på utdelningsfesten i vår än i fjol. Hundratals miljarder i aktieutdelningar väntar börsbolagens ägare.
Tondövt , tycker LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Ekonomi • Publicerad 17 januari 2023
Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ser en risk för att höjda utdelningar till börsbolagens ägare kan få avtalsrörelsen att spåra ur. ArkivbildFoto: Claudio Bresciani/TT

Företagen måste ta ansvar och besinna sig när det gäller utdelningarna, enligt Torbjörn Johansson. Annars kommer det inte gå att kyla ned fackens medlemmar i löneförhandlingarna, varnar han.

– Då pekar de direkt på direktörerna och säger: “De där äter ju löjrom hela dagarna – både till frukost, lunch och kvällsmat – hela tiden”. Det kommer inte människor att köpa, säger han.

Annons

Lönerörelsen har precis inletts. Parterna inom industrin har redan bytt bud. Industrifacken kräver lönelyft på 4,4 procent 2023, medan Teknikföretagen har erbjudit 2 procent plus 3 000 kronor i ett engångsbelopp.

Flera andra tunga sektorer väntas inleda sina avtalsförhandlingar den kommande månaden.

Hänsyn till avtalsrörelsen

Samtidigt är en flod av bokslut för inflationsåret 2022 på väg från börsbolagen, med förslag om utdelningar till ägarna. Utdelningarna från de stora börsbolagen som SEB:s analytiker har bevakning på väntas höjas med 6 procent jämfört med året före, upp till sammanlagt 309 miljarder kronor, enligt strategen Esbjörn Lundevall på SEB.

– Där ingår merparten av alla svenska storbolag, säger Lundevall.

En del högt skuldsatta bolag som fått högre räntekostnader, exempelvis i fastighetssektorn, kan troligen ha tvingats hålla igen på utdelningarna denna runda, enligt SEB-strategen. Men han har svårt att göra någon direkt koppling mellan utdelningarna och den ovanligt höga inflationen.

– Jag har svårt att se att det skulle finnas något sådant samband, säger Lundevall.

TT: Men du har en avtalsrörelse och facken kan reagera?

– Ja, absolut. Den typen av hänsyn är väldigt rimligt att ta. Helt klart, säger han.

Bankerna är bland de största utdelarna. Prognoserna pekar på att de tre Stockholmsbaserade bankerna SEB, Swedbank och Handelsbanken är på väg att föra över drygt 40 miljarder till sina ägare, enligt Bloomberg. Räknar man in alla nordiska banker – som Nordea, Danske Bank och DNB – blir det troligen mer än det dubbla.

"Det är inte deras uppdrag"

Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, ser det som orimligt att bankernas styrelser ska ta hänsyn till inflation, fallande reallöner eller lönerörelsen när de bedömer hur stor utdelning ägarna ska få.

Annons

– Om det ser illa ut? Det kan man tycka. Men tittar man på verkligheten är ägarna till bankerna till stor del aktiefonder som ägs av svenska folket. Och det är pensionsfonder, som AMF och Alecta, och privatsparare. Så det är väldigt positivt för svenska samhället att det kommer stora utdelningar, säger han.

TT: Är detta något man sitter och diskuterar i styrelserummen?

– Det hoppas jag verkligen inte de gör. Det är inte deras uppdrag. Inflationen ska hanteras av centralbanken. Det har i och för sig Riksbanken misslyckats med, men det kan inte vara företagens uppgift att bedriva någon sorts penningpolitik, säger Håkansson.

– Det vore betydligt sämre om bankerna behöll pengarna. Då gör de ju ingen nytta. Det blir ju skatt på utdelningen också, så det är ju samhällsekonomiskt positivt med stora utdelningar, tillägger han.

LO:s Torbjörn Johansson beskriver de utdelningsförslag som marknaden nu räknar med som ett stort risktagande. Läget är känsligt sedan löntagarnas reallöner har pekat nedåt under över ett års tid till följd av den skenande inflationen. I oktober låg reallönerna i Sverige på minus 9 procent, om man ställer konsumentprisökningarna i årstakt mot de nominella löneökningarna.

– Om direktörerna och alla välmående kapitalister skor sig medan vanligt folk ska ta ansvar och hänvisas till havregrynsgröt – det är inte okej, säger Johansson.

– Det blir väldigt svårt för många förbund och medlemmar att köpa om inte företagen håller igen, tillägger han.

"Vi vill inte ha en inflationsbrasa"

Han tycker att bolagen snarare ska använda pengarna för att rusta bolagen och investera i utveckling.

– Pengarna måste ju användas, annars gör de ingen nytta, säger han.

Men höjda utdelningar är helt fel spår, anser han.

Annons

– Vanligt folk ska inte bära bördan av Putins krig och inflationen om överhögheten bara skor sig. Det finns inte på kartan.

Invändningen att det är Riksbanken som ska hantera inflationen köper han inte alls.

– Vi vill inte ha en inflationsbrasa. Det är inte bra för Sverige och det är inte bra för löntagarna på lång sikt. Det är inte bra för företagen och svensk industri heller.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons