Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Kuppvågen en kris för Afrikanska unionen

Kuppmakarna som de senaste 18 månaderna tagit makten i Guinea, Mali och Burkina Faso har stöd från delar av befolkningen.
Därför uppstår en förtroendekris när Afrikanska unionen fördömer kupperna och kräver skyndsam återgång till de kritiserade styren som störtats, enligt Malibaserade analytikern Fahiraman Kone.
Västafrika • Publicerad 11 februari 2022
Afrikas statsöverhuvuden samlade på Afrikanska unionens årliga toppmöte i Addis Abeba, Etiopien, den 5 februari.Foto: AP/TT

Det brukar skämtsamt kallas för "afrikanska presidenters fackförening".

Afrikanska unionen (AU) har likt det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas med kraft fördömt kupperna i Guinea, Mali och Burkina Faso, som ägt rum under de senaste 18 månaderna.

Annons

Reaktionerna är väntade, enligt Fahiraman Kone, seniorforskare på den afrikanska tankesmedjan Institutet för säkerhetsstudier i Malis huvudstad Bamako.

– Men de visar också på krisen som dessa institutioner befinner sig i. De saknar legitimitet och förtroende hos folket, mycket på grund av deras oförmåga att agera mot de problem som föranlett militärkupperna, säger han till TT.

Kupperna har även fördömts av EU och FN.

Trötta på korruption

Militärens "starka män" som tagit makten över de tre västafrikanska länderna har hyllats av delar av befolkningen, som sedan länge tröttnat på den korruption och de säkerhetsproblem som präglat de avsatta presidenternas styren. Kuppmakarna har hyllats på gatorna, där man även protesterat mot AU:s och Ecowas uteslutningar.

Stödet för militären tonas dock ned av FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Det sker alltid firanden i sådana här lägen. Det är enkelt att iscensätta dem, men demokratiska värderingar står inte och faller med den allmänna opinionen, sade han om folkmassorna som samlats i Burkina Faso.

AU har också kritiserats för inkonsekvens efter valet att inte suspendera Tchad, där ett militärråd tog över när president Idriss Déby dog i strid i april i fjol. Och varför fördömdes inte Guineas störtade ledare Alpha Condé när han strax före kuppen 2021 ändrade grundlagen för att behålla makten en tredje mandatperiod, frågar sig kritiker.

"Ingen tilltro"

– Befolkningen har inte längre någon tilltro till de system som gett makten till politikerna man känner sig sviken av. Det betyder inte nödvändigtvis att militären är bättre ledare. Men för många känns det som det enda alternativet, säger Kone.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons