Bankernas finansiering kostar allt mer

Det finns olika sätt att räkna på när man ska avgöra hur riskfylld en bank är. Ett klassiskt sätt är att jämföra vad en bank får betala i ränta för korta lån från andra banker med räntan som staten får betala för sina "säkra lån" med samma löptider.

Bland analytiker brukar man kalla detta mått för "Ted-spread".

Ett annat vanligt riskmått som ofta dyker upp i tider av finansiell kris är priset som långivare måste betala för att försäkra sig på derivatmarknaden mot att en bank eller ett företag ställer in betalningarna. Dessa så kallade CDS-kontrakt på derivatmarknaden går upp i pris ju större risk räntemarknaden ser för inställda betalningar.

Efter snart två veckors bankturbulens – först i USA och sedan även i Europa – har både Ted-spreaden och priset på de CDS-kontrakt som skyddar mot inställda betalningar från svenska banker stigit.

– De har gått upp lite grann, men det är fortfarande långt ifrån krisnivåer. Det visar att bankerna i alla fall inte är särskilt oroliga för varandra på interbank-marknaden, säger Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell om de svenska bankernas Ted-spread.

Han noterar även en viss uppgång för priset för att försäkra sig mot effekterna av inställda betalningar från svenska banker på CDS-marknaden. Men inte heller där är det någon ko på isen, enligt Söderfjell.

– Det har blivit lite dyrare att försäkra sig, ja, men inte dramatiskt, säger han.

Svenska bankaktier har tagit rejält med stryk i bankfrossan – som tog fart på allvar sedan nischbanken Silicon Valley Bank (SVB) i USA gått omkull efter en bankrusning för tio dygn sedan.

Måndagens handel inleddes med en kort kalldusch, men slutade på plus för Swedbank, Handelsbanken och SEB. Samtliga ökade 1,4-1,7 procent jämfört med fredagens stängningskurs.

Swedbanks aktie har sedan SVB-kraschen tappat knappt 16 procent av sitt värde. Nedgångarna för SEB och Handelsbanken ligger på ungefär 13 respektive 10 procent.

Kallduschen på morgonen kom efter helgens uppgörelse i Schweiz, där storbanken UBS köpte den mindre konkurrenten Credit Suisse för tre miljarder schweiziska franc. I affären – som kryddats med omfattande garantier från Schweiz centralbank – ingick även en nedskrivning av värdet på så kallade AT1-obligationer i Credit Suisse för motsvarande 180 miljarder kronor (17,3 miljarder dollar) till noll.

Detta innebär i korthet att UBS balansräkning inte tyngs lika mycket av Credit Suisse-skulder i den fusion som nu ska genomföras.

Men nedskrivningen gick inte obemärkt förbi. Den skapade omedelbart en ny orosvåg på marknaden, då hela det europeiska banksystemet är fyllt av AT1-obligationer – även de svenska bankerna.

Plötsligt såg det ut som att dessa lån till bankerna kunde bli värdelösa över en natt.

För att lugna marknaden gick Europeiska centralbanken (ECB) banktillsynsenhet, resolutionsmyndigheten Single Resolutions Board (SRB) och EU:s bankmyndighet EBA vid lunchtid ut med ett gemensamt pressmeddelande. Där konstaterade de att den europeiska banksektorn har robusta nivåer på såväl kapital som likviditet.

Och om AT1-obligationerna sade de samtidigt att dessa även framöver kommer att hamna efter aktiekapitalet när förluster i krisbanker i EU måste absorberas. De tillade att AT1-obligationerna också kommer att vara en viktig del i europeiska bankers kapitalstruktur även framöver.