Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Juntan i Myanmar: Det var oundvikligt

Militären har tagit tillbaka makten – och Myanmars folkvalda ledare Aung San Suu Kyi är tillbaka i husarrest.
Kuppen var oundviklig, enligt toppgeneralen som leder juntan. I Rangoon tutas det i bilar och bankas i kastruller i protest.
Myanmar • Publicerad 2 februari 2021
En man i Rangoon läser om militärens kupp i en dagstidning.
En man i Rangoon läser om militärens kupp i en dagstidning.Foto: Thein Zaw/AP/TT
Militären står vakt vid en vägspärr nära parlamentet i Naypyitaw.
Militären står vakt vid en vägspärr nära parlamentet i Naypyitaw.Foto: AP/TT
Folkliv vid en marknad i Rangoon, dagen efter att militären tagit makten i Myanmar.
Folkliv vid en marknad i Rangoon, dagen efter att militären tagit makten i Myanmar.Foto: Thein Zaw/AP/TT
Anhängare till militären firade på gator i Rangoon efter kuppen.
Anhängare till militären firade på gator i Rangoon efter kuppen.Foto: Thein Zaw/AP/TT
Soldater på vakt vid en korsning i Naypyitaw.
Soldater på vakt vid en korsning i Naypyitaw.Foto: AP/TT

Aung San Suu Kyi uppges vara oskadd efter det att hon fördes bort i en gryningsräd i måndags morse, men hennes parti oroas över hennes välbefinnande. Det kräver att hon släpps fri omedelbart och att militären erkänner hennes seger i valet i november.

"Vi ser detta som en fläck på statens och Tatmadaws (militärens namn) historia", skriver partiet Nationella förbundet för demokrati (NLD) på Facebook.

Annons

Grannar säger sig ha sett fredspristagare gå omkring i sitt residens i huvudstaden Naypyidaw, som står under strikt bevakning. Partiets parlamentariker hålls instängda i en förläggning i samma stad – det formella maktcentrumet i Myanmar.

Olydiga läkare

Från landets största stad Rangoon kommer rapporter om högljudda, men stillsamma, missnöjesyttringar. Människor uppges banka i kastruller och tuta i bilar. En av landets största aktivistgrupper har manat till motstånd och vid fler än 20 sjukhus har läkare tagit initiativ till civil olydnad.

– Vi kan inte godta diktatorer och en regering som inte är folkvald, säger Myo Thet Oo, läkare i staden Lashio, till Reuters.

Flera av landets väpnade rebellgrupper fördömer också kuppen och tonar ned möjligheterna för framtida fredssamtal.

Juntan varnar att spridning av "rykten" som kan orsaka oreda kommer att beivras. Myndigheterna uppmanar allmänheten att följa direktiven från högsta ort.

Överbefälhavaren tillika juntaledaren Min Aung Hlaing säger att militären inte hade något annat val än att ingripa. Från militärt håll har det påståtts att valet i november inte gick rätt till och därför borde ha ogiltigförklarats.

– Trots Tatmadaws upprepade uppmaningar gjordes detta oundvikliga vägval för landet. Tills dess nästa regering har bildats, efter det kommande valet, behöver vi styra landet, säger han i ett uttalande som förs fram av militärens eget medieorgan, enligt internationella nyhetsbyråer.

Säkerhetsrådet ses

I valet vann NLD en jordskredsseger. Många myanmarier i konfliktdrabbade områden gavs inte möjlighet att rösta, men detta bedöms inte ha gjort någon större skillnad för resultatet. Juntan utlovar ett helt nytt val om ett år.

Den oblodiga militärkuppen ägde rum i skydd av mörker, tidigt på måndagsmorgonen. Soldater förde bort civila politiker i gryningsräder, stängde in- och utfarterna till Naypyidaw och positionerade sig på storstädernas gator. Telefoni, internettillgång och tv-sändningar stoppades.

Dagen efter kuppen rapporteras människor kunna kommunicera mer fritt igen och i Naypyidaw och Rangoon sjuder samhällslivet vidare. Gator är relativt tysta och folktomma, men det har de också varit under pandemin. Längs med gatorna står soldater och kravallpoliser och håller koll.

Annons

Under tisdagseftermiddagen, svensk tid, sammanträder FN:s säkerhetsråd via länk för att diskutera händelseutvecklingen i Myanmar. USA och EU fördömer maktövertagandet och har hotat med sanktioner, medan Kina har avstått från att peka finger.

Svenskt stöd fortsätter

Sveriges ekonomiska bistånd till Myanmar kommer att fortsätta betalas ut för att stärka civilsamhället, enligt Isabella Lövin (MP) som har tillförordnat biståndsansvar i regeringen.

Under landets små kliv mot att bli en demokrati har mycket svenskt stöd riktats mot civila aktörer. Genom ett FN-program betalas pengar ut för att stärka statsförvaltningen och landets institutioner.

– Vi ser förstås med stor oro på händelserna i Myanmar. Just nu är det väldigt många människorättsaktivister och andra i civilsamhället som är väldigt rädda. Sveriges bistånd är till den största delen ett bistånd som går till att stödja den demokratiska utvecklingen och civilsamhället och det är inte tid att backa från det stödet nu, säger Lövin till TT.

Framför allt kommer regeringen, enligt EU:s linje, kräva att militärjuntan accepterar valresultatet och släpper alla politiska fångar, enligt ministern.

– Är det så att en situation som är helt oacceptabel fortsätter kommer vi behöva se också rent praktiskt hur vi kan kanalisera stödet.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, år 2002. Tre år senare, 2005, tog det över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons