Invandrartäta områdens levnadsstandard sjunker
På 1990-talet var den disponibla inkomsten i de mest invandrartäta områden sju procent lägre än i övriga riket.
I dag har den disponibla inkomsten i de mest invandrartäta områdena fallit till att vara 34 procent lägre. Och detta trots sysselsättningen ökat mer i de här områdena än i landet som helhet.
– Det handlar ofta om svaga, osäkra anställningar som man går in och ut ur, och att jobben ofta är på deltid. Samtidigt har lönespridningen ökat i samhället, förklarar Martin Nordin som är docent i nationalekonomi på Lunds universitet.
Han hävdar att skillnaderna mellan de invandrartäta områdena och det omgivande samhället har nått en "problematisk nivå". Han exemplifierar med att i Göteborgs och Malmös mest invandrartäta områden är levnadsstandarden hälften av vad den är i övriga Malmö och Göteborg. Och skillnaderna är ännu större i Stockholmsområdet.
Den här utvecklingen med låg levnadsstandard riskerar att leda till kriminalitet och sjunkande skolresultat i de invandrartäta områdena, hävdar Nordin.
Service är landsbygdens problem
På 1990-talet hade de som bodde på landsbygden och de i invandrartäta områden nästan samma levnadsstandard. För de 15 procent av befolkningen som bor på den mest glest befolkade delen av landsbygden, det vill säga inte i någon tätort utan i ett ensligt belägna hus eller bostäder i närhet till tätort, har varken de disponibla inkomsterna (som är mått för levnadsstandarden), förvärvsinkomsterna eller sysselsättningen förändrats nämnvärt sedan 1990-talet.
– Landsbygdens problem är inte levnadsstandarden utan att utflyttningen medfört att tillgången till offentlig och privat service försämrats, säger Martin Nordin som gjort studien på uppdrag av Agrifood economics centre, som är ett samarbete mellan ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Icke-sysselsatta med olika problem
Det råder också skillnad på de icke-sysselsattas situation. På landsbygden är det vanligt att de lever på sjukpenning vilket är en förhållandevis generös ersättning och det ger en bättre disponibel inkomst än att leva på a-kassa eller andra ersättningar som är lägre och vanligare i invandrartäta områden.
Ibland diskuteras om det ska införas bidragstak eller ytterligare försämringar i ersättningssystemen för att främja en ökning av sysselsättningen. Men Martin Nordin tror inte detta löser alla problem.
– Kanske förändringar i a-kassan kan leda till att den arbetslöse skaffar jobb snabbare men det vi sett när alliansregeringarna sänkt bidragen är att för den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden så kompenseras de sänkta bidragen med att det ekonomiska biståndet i stället ökar.
Fakta: mer om pensionärer, landsbygd och inrikes födda
Studien visar också att:
Inkomsterna för de inrikes födda i invandrartäta områden har fallit lika mycket som inkomsterna för utrikes födda, vilket innebär att utvecklingen i de här områdena endast delvis beror på ett inflöde av utrikes födda.
Landsbygdsbefolkningen har blivit något äldre och i städerna har den etniska segregationen ökat. Men samtidigt har den genomsnittliga utbildningsnivån stigit mer på landsbygden än för riket vilket betyder att utvecklingen endast delvis drivs av att unga välutbildade lämnar landsbygden.
Både pensionärer på landsbygden och i invandrartäta områden har sett sina disponibla inkomster falla, både mot rikssnittet för hela befolkningen och mot pensionärer i riket. År 2017 var de förstnämndas disponibla inkomsterna cirka 20 procent lägre.
Källa: Agrifood
Fakta: mer om pensionärer, landsbygd och inrikes födda
De mest glesa delarna av Sverige är framförallt lokaliserade i Norrland och Småland även om det finns glesa delar utsprida över nästan hela landet. 81 procent av Sveriges mest invandrartäta områden är lokaliserade i storstadsområdena varav nästan 50 procent är lokaliserade i Stockholms län. I relation till kommunens befolkningsstorlek har Botkyrka och Södertälje störst andel av sina invånare bosatta i invandrartäta områden.
Källa: Agrifood
