Intensiva strider i Nagorno-Karabach
Armenien uppgav på tidigt på lördagen att Azerbajdzjan iscensatt en ny, storskalig offensiv. Armenienbackade separatiststyrkor i den omstridda regionen Nagorno-Karabach ska ha slagit tillbaka mot en "massiv" azerisk attack och sjösatt en motattack, enligt Armeniens försvarsdepartement.
"Hårda strider pågår på flera flanker", skriver talespersonen Shushan Stepanjan på Facebook.
Nagorno-Karabachs ledare Arajik Harutjunjan sade på lördagsmorgonen att ett "slutligt slag" med azeriska styrkor var nära förestående och att han själv skulle ansluta sig till striderna vid frontlinjen. Några timmar senare publicerade Armeniens regering en lista med namn på 51 stupade soldater.
Den senaste veckans strider är de mest intensiva sedan de båda länderna ingick vapenvila om Nagorno-Karabach 1994. Över 200 människor har bekräftats döda sedan i söndags, bland dem fler än 30 civila. Merparten av döda är armenier.
Båda sidor i den hastigt uppblossade konflikten har hittills ignorerat omvärldens uppmaningar om eldupphör och fredssamtal. Omvärlden oroas över risken för ett flerfrontskrig där de regionala stormakterna Turkiet och Ryssland dras in.
En tredje regional storspelare, Iran, varnade på lördagen Armenien och Azerbajdzjan för att låta konflikten spilla över den södra gränsen. Enligt Irans utrikesdepartement ska granatkastareld ha träffat iranska byar längs med gränsen.
Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
