Oväntat hög inflation i USA

April ser just nu ut som en vändpunkt efter en åtta månaders resa upp mot allt högre inflation i USA. Toppen hittills noterades i mars i år på 8,5 procent, den högsta nivån på 40 år.

Men då vändningen nedåt inte blev så stor som väntat tappade börser fart efter statistiken. Samtidigt stiger långräntor och dollarn.

För Stockholmsbörsen reducerades en uppgång på cirka 1,9 procent till 0,8 procent efter statistiken. Samtidigt blev dollarn nästan tio öre dyrare jämfört med kronan.

USA:s tioåriga ränta steg samtidigt med cirka 0,10 procentenheter till 3,03 procent.

Jämfört med månaden före steg konsumentpriserna i USA med 0,3 procent i april. Det kan jämföras med en månadsökning på 1,2 procent i mars.

Den så kallade kärninflationen, KPI-inflationen exklusive livsmedel och energipriser i årstakt, landade på 6,2 procent jämfört med 6,5 procent månaden innan. Här hade analytikerna förväntat sig 6,0 procent.

I månadstakt lyfte konsumentpriserna exklusive livsmedel och energipriser med 0,6 procent.

Bland varugrupperna som bidrog mest till att hålla uppe inflationstrycket finns hyror, hotellrum, livsmedel, flygresor och nya bilar. Matpriserna lyfte med 0,9 procent jämfört med mars, medan nybilspriserna steg med 1,1 procent.

En faktor som drog nedåt var lägre bensinpriser. De föll 6,1 procent mot mars, då de hade lyft kraftigt efter den ryska attacken mot Ukraina den 24 februari och påföljande västsanktioner mot rysk ekonomi.

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) höjde i förra veckan styrräntan med 0,50 procentenheter, den största höjningen sedan 2000, för att dämpa inflationstrycket i ekonomin.

Det är enligt Fed-chefen Jerome Powell inte uteslutet att det blir fler så kallade dubbelhöjningar. Normalt justerar Fed räntan med 0,25 procentenheter i taget.

Problemet med hög inflation i USA – som även har spridit sig till Sverige och många andra västerländska ekonomier – tog fart i början 2021 när återhämtningen efter covid-19-pandemin tog fart med draghjälp från historiska penning- och finanspolitiska stimulanser. Utbuds- och transportstörningar har sedan dess präglat världsekonomin.

Inflationen i USA får även draghjälp från en ovanligt tajt arbetsmarknad. Det råder tydlig brist på arbetskraft i många sektorer, vilket trycker upp löneläget i USA. Det pressar i sin tur arbetsgivare att höja priser till kund med hänvisning till högre arbetskraftskostnader.