Oväntat lyft för USA-inflationen
– Det är ett väldigt allvarligt inflationsläge vi har, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på storbanken SEB.
Dyrare råolja och naturgas som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina bidrar tydligt till utvecklingen, med rekordnoteringar för bensinpriserna i USA de gångna veckorna.
Och när det gäller livsmedelspriserna drar det också i väg uppåt, bland annat beroende på ogynnsamt väder och sjukdomar som slagit mot såväl citrusskördar som kycklingfabriker samtidigt som Ukrainakriget trycker upp priserna på spannmål globalt.
"Inte nått toppen"
Till detta kommer negativa effekter av pandeminedstängningar i Kina.
– Det jag hör från företagen är att de ser inflation precis överallt, så det känns inte riktigt som att vi har nått toppen ännu, säger Robert Bergqvist om det höga inflationstrycket runt om i västvärlden.
Han beskriver läget i USA som mer akut än i Europa, inte minst då löneökningstakten tagit fart i den amerikanska ekonomin med lönehöjningar i årstakt på cirka 6,5 procent.
Men han ser samtidigt allt fler tecken på att en del av drivkrafterna bakom inflationen börjat mattas av – vilket får honom att räkna med att inflationstoppen i USA:s nås någon gång i sommar.
– Det börjar lätta lite. Trycket uppåt på lönerna minskar. Det börjar bli lite lättare när det gäller värdekedjor, säger han.
Dollarn och räntor stiger
Till det kommer de så kallade baseffekterna, där de priser man jämför med för ett år sedan blir allt högre vilket gör själva inflationstakten lägre.
I maj syntes dock ingen vändning nedåt i USA. Tvärtom lyfte inflationen oväntat till 8,6 procent, den högsta nivån på 40 år.
Nedgångarna på europeiska börser – inklusive Stockholmsbörsen – fördjupades efter inflationssiffran. Stockholmsbörsen låg på minus 0,9 procent inför inflationssiffran och hade en halvtimme senare fallit ned till minus 1,6 procent.
Samtidigt stiger både dollarn och marknadsräntor, då den oväntat höga inflationen ökar trycket på snabba räntehöjningar från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed).
Trots att över 60 centralbanker i världen höjt räntorna i år sitter fortfarande alla med foten på gasen penningpolitiskt, enligt Robert Bergqvist. Han tror nu det behövs snabba höjningar upp till någon sorts "neutral räntenivå" kring 2,0–2,5 procent i höst Därefter tror han Fed måste fortsätta strama åt med ytterligare höjningar av styrräntan upp till cirka 3,5 procent någon gång nästa år.
– Det första du måste göra är att åtminstone ta bort forten från gaspedalen, säger han.
– Men i USA räcker det inte med att du slutar gasa. Du måste också trycka på bromspedalen. Det tycker jag är ganska uppenbart, tillägger han.
Fakta: Högsta inflationen på 40 år i USA
Konsumentpriserna i USA steg med 8,6 procent i årstakt i maj, enligt statistik från landets arbetsmarknadsdepartement. Världens största ekonomi har därmed den högsta uppmätta inflationen på 40 år.
Snittprognosen bland analytiker låg på en oförändrad inflation jämfört med april på 8,3 procent, enligt en sammanställning från Bloomberg.
Jämfört med månaden före steg konsumentpriserna med 1 procent i maj, mot 0,3 procent i april. Där låg förväntningarna på prisökningar på 0,7 procent.
Rensat för livsmedel och energi steg priserna i USA med 0,6 procent i maj jämfört med april och med 6 procent i årstakt. Detta inflationsmått sjönk därmed från 6,2 procent i april – men nedgången var inte så stor som väntat. Analytiker hade räknat med 5,9 procent.
Fed, med chefen Jerome Powell, har redan höjt styrräntan med 0,75 procentenheter i år – senast med 0,50 procentenheter i början av maj. Powell och hans direktion har sedan dess flaggat för att det blir två så kallade dubbelhöjningar till på 0,50 procentenheter per möte i juni respektive juli.
Efter den oväntat höga inflationssiffran från maj räknar nu marknaden med en fjärde dubbelhöjning i september.
