Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Indiska rådet: Skippa otukt – krama en ko

Omfamna en ko i stället för en människa, uppmanar regeringen i Delhi befolkningen inför alla hjärtans dag.
Maningen visar hur regeringen alltmer går extrema hindunationalisters ärenden, hävdar en analytiker. De senaste åren har hårdföra hinduer jagat bort kärlekspar och plundrat butiker på alla hjärtans dag den 14 februari.
Indien • Publicerad 9 februari 2023
En kvinna tillber en ko i floden Ganges under en hinduistisk festival i indiska Allahabad 2014.
En kvinna tillber en ko i floden Ganges under en hinduistisk festival i indiska Allahabad 2014.Foto: Rajesh Kumar Singh/AP/TT

Att krama kossor ger emotionell rikedom och ökar individens och kollektivets lycka. Åtminstone om man ska tro Indiens djurskyddsdepartement, som i år uppmanar befolkningen att skippa romantiken på den stora kärleksdagen och i stället sluta en ko i sin famn.

Troende hinduer, som betraktar kon som helig, anser att det västerländska kärleksfirandet går emot hinduistiska värderingar. "Krama en ko-dagen" är ett bättre sätt att främja hinduismen, enligt departementet.

Bränner nallar

Annons

Oberoende av religionstillhörighet brukar många unga indier i medelklassen fira alla hjärtans dag med restaurangbesök, presenter och festligheter.

Men de senaste åren har hårdföra hindunationalister tydligt visat sitt missnöje den 14 februari. Butiker har plundrats, kort och nallar har bränts upp och kärlekspar har jagats ut ur restauranger och parker. Vandalismen har eldats på av extrema hindunationalistpartier – däribland Shiv Sena (Shivas armé) och militanta Bajrang Dal – med argumentet att alla hjärtans dag "uppmuntrar till promiskuitet".

Indiens regering har under premiärminister Narendra Modis styre fört landet mot en allt hårdare hindunationalism, vilket många menar går stick i stäv med landets sekulära konstitution och ofta sker på bekostnad av Indiens många minoriteters rättigheter.

Missgynnar muslimer

Hindunationalismens ökade inflytande i politiken har framför allt blåst liv i gamla motsättningar mellan hinduer och muslimer, inte minst sedan medborgarskapslagen ändrats på ett sätt som anses missgynna muslimer.

Nilanjan Mukhopadhyay, Delhibaserad författare och politisk analytiker, säger att den regeringsstödda uppmaningen att skippa alla hjärtans dag till förmån för kokramande är "fullkomligt galen".

– Det här visar på utplånandet av ännu en skiljelinje mellan stat och religion, vilket är väldigt deprimerande. Nu gör staten det som politiska och religiösa grupper har kampanjat för, säger han.

Fakta: Hindunationalism

Tanken om en etniskt homogen hindustat formulerades redan på 1920-talet, då den typen av idéer var mer accepterade. Ideologin hindutva (som betyder ungefär "hinduiskhet") växte strax före Indiens självständighet från Storbritannien, för att efter självständigheten tappa i popularitet och senare återigen växa sig stark från mitten av 1980-talet. Ur den rörelsen är premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska regeringsparti BJP sprunget.

I hindutva-ideologin ses hinduiskhet som en given del av indisk identitet och muslimer och andra religiösa minoriteter ses som avvikande.

I takt med att BJP:s makt har vuxit har intoleransen i det indiska samhället ökat, framför allt mot minoriteter som muslimer och kristna men också mot daliter (lågkastiga) och oppositionella. Trakasserierna mot muslimer i det så kallade hindibältet i norra Indien har blivit fler och lynchningar av personer som handlar med nötkött har förekommit, då kon är helig inom hinduismen.

Många gånger är förövarna BJP-anhängare, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch. Att myndigheterna inte utreder attacker, samtidigt som de förespråkar hinduisk överhöghet och ultranationalism, har enligt organisationen spätt på våldet.

Källa: Landguiden/UI, Human Rights Watch

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons