Ökad risk för snabba räntehöjningar

Inflationen kommer att bli högre och bita sig fast där uppe under en längre period än vad Riksbanken räknar med, skriver Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, efter torsdagens SCB-siffror.

“Då blir det nödvändigt med högre och snabbare räntehöjningar för att få ned inflationen. Vi räknar med att Riksbanken höjer reporäntan i juni med 0,5 procentenheter”, skriver Feste i en kommentar.

Han räknar med att styrräntan därmed kommer att ligga på 1,50 procent vid årsskiftet – upp från dagens 0,25 procent.

Styrräntan påverkar framförallt korta räntor, som rörliga bolån. Och beräkningar har på senare tid visat att hushållens räntekostnader i princip kommer att fördubblas i år.

Inflationstakten enligt måttet KPIF lyfte till 6,4 procent, den högsta nivån sedan december 1991 enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Analytiker hade räknat med en inflation på 6,2 procent i april, mot 6,1 procent i mars.

Exklusive energi steg KPIF-inflationen i april till 4,5 procent, upp från 4,1 procent i mars. Det låg i linje med förväntningarna.

Riksbankens inflationsmål ligger på en KPIF-inflation vid 2 procent och för att få ned inflationen dit antas det nu krävas stora åtstramningar. Det sker med hjälp av räntehöjningar – som stramar åt kreditgivningen i ekonomin – och en avveckling av den stora portfölj av obligationer och andra värdepapper som Riksbanken byggt upp med sina massiva stödköp under pandemin.

– Det är ett högt inflationstryck. Det är i linje med konsensus, men det är 0,2 procentenheter högre än vad Riksbanken räknat med, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB, om aprilinflationen.

En positiv signal är att den tidigare mycket höga inflationen på varor börjat komma ned något.

– Restaurangpriser stiger ganska mycket för andra månaden i rad. Det kan vara kopplat till livsmedelspriserna. Sedan är det högre priser allmänt. Livsmedel ökade i hög takt, säger Holmgren.

– Inflationen kommer att fortsätta uppåt och kommer antagligen att vara högre än Riksbankens inflationsbana, tillägger han.

Detta stärker enligt Holmgren sannolikheten för att Riksbanken i september slår till med en dubbelhöjning av styrräntan, upp med 0,50 procentenheter.

Holmgren påminner samtidigt om att väldigt mycket av inflationen i Sverige fortfarande är importerad.

– Väldigt mycket av det här är en extern chock. Det är Riksbanken medveten om. Men man är orolig för andra ordningens effekter, säger han.

Andra ordningens effekter handlar om hur den importerade inflationen kommer fortplanta sig i den svenska ekonomin – med högre inflationsförväntningar, högre löner och prishöjningar på inhemska varor till följd av högre producentkostnader.

En färsk mätning av inflationsförväntningarna av Prospera från i onsdags visar att marknadens aktörer redan justerat upp sina förväntningar rejält.

– Men när det gäller löner syns ingenting än så länge. Sedan kommer det att komma en normal omförhandling in och där finns det lite rykten om högre löner. Men det är inget man har sett ännu, säger Holmgren.

– Den stora frågan vad gäller lönerna kommer i samband i nästa lönerörelse. Den kommer i gång i slutet av året, tillägger han.

Och i det läget – mot slutet av året – kommer det enligt Holmgren vara tydligare för parterna på arbetsmarknaden hur hög och ihållande inflationen blir och hur stor konjunkturnedgången blir.