Strejkvarsel efter franskt pensionsförslag

Pensionsåldern i Frankrike ska höjas från dagens 62 till 64 år till 2030. Det är innebörden av det förslag Élisabeth Borne på tisdagen lade fram, och som motiveras med att hela pensionssystemet annars kan kollapsa.

– Att fortsätta låta underskottet växa skulle vara oansvarigt. Det skulle oundvikligen leda till enorma skatteökningar, en sänkning av pensionerna och hota hela vårt pensionssystem, säger hon på en presskonferens.

Den franska pensionsåldern är låg i jämförelse med många andra europeiska länder, men beslutet väntas leda till strejker och protester. Reformförslaget var väntat och är enligt opinionsundersökningar inte alls populärt.

Och bara timmar efter Bornes presskonferens utlyste landets åtta största fackföreningar en endagarsstrejk den 19 januari.

Strejkerna ska enligt ett gemensamt uttalande bli "en avspark för ett kraftigt ställningstagande" på lång sikt.

– Om Emmanuel Macron vill göra det här till reformernas moder (…) kommer det för oss att bli kampernas moder, sade Frédéric Souillot vid fackförbundet FO inför regeringens beslut.

I praktiken innebär förslaget att man från den 1 september i år höjer pensionsåldern med tre månader och sedan med ytterligare tre månader varje år fram till 2030, när pensionsåldern då blir 64 år.

Därmed får fransmännen gå i pension ett år tidigare än vad president Emmanuel Macron ville, han har uttalat stöd för en 65-årsgräns. Presidenten har sedan han tillträdde 2017 hävdat att fransmännen "måste arbeta mer" och att pensionssystemet måste förenklas.

Élisabeth Borne säger att förslaget hon har lagt fram kommer att möjliggöra en höjning av minimipensionen för heltidsarbetande med 100 euro per månad till runt 1 200 euro, motsvarande drygt 14 000 kronor.

Det nu utannonserade förslaget ska tas upp i parlamentet under februari.