Här ökade diagnoserna med över 600 procent
Socialstyrelsens statistik från 2008 visar att 1 133 vuxna då fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. 2020 hade den siffran ökat till 3 114 personer. Omräknat till andelen vuxna av befolkningen innebär detta en ökning med 143 procent, vilket Psykologtidningen rapporterat om.
Även om Socialstyrelsen påpekar att det finns brister i det äldre statistiska underlaget och att jämförelser över år ska göras med försiktighet, är detta en ökning som uppmärksammats även på Socialstyrelsen. Men någon förklaring till ökningen finns ännu inte.
– Uppenbarligen har det skett en ökning. Det är angeläget att titta mer på det här, säger Peter Salmi som är utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
Statistiken baseras på antalet vuxna som är 20 år eller äldre och är föremål för sluten eller öppen vård.
Regionala skillnader
– Vi kan också se att det finns stora regionala skillnader i andelen diagnoser, säger Peter Salmi.
Region Örebro län sticker ut med en ökning på hela 617 procent sedan 2008. Ökningen kan ha flera förklaringar.
– I vissa regioner sker ökningen i samband med uppdateringen av diagnosmanualen. Innan uppdateringen innebar en intelligenskvot under 70 att man automatiskt klassades som att man hade en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Med uppdateringen släppte man lite fokus på den här siffran och lade i stället mer fokus på hur man fungerar i vardagen, säger Peter Salmi.
Enligt honom innebär det att man numera kan ha en intelligenskvot över 70 och ändå få diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Han tillägger att det också är möjligt att det finns en koppling mellan ökningen och att personer med diagnosen kan beviljas LSS-insatser.
Ökat under senare år
Uppdateringen av manualen gjordes 2013 och en jämförelse av diagnosstatistiken av vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning från 2013 till 2020 visar att det under de åren skett en ökning med 37 procent.
Enligt Salmi har utredningar för adhd och autism ökat under senare år och i de undersökningarna ingår också ett begåvningstest, vilket kan ha ökat på antalet diagnoser.
– - Och det kan ju vara lite som med adhd och autism, även om det skett en kraftig ökning i statistiken de senaste åren så betyder det ju inte att det ökat i befolkningen.
Fakta: Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning (kallades tidigare lindrig utvecklingsstörning) förekommer hos 0,5-1,5 procent av befolkningen.
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär brister i teoretiskt tänkande och inlärning. Individen uppfattar omvärlden på ett mer konkret sätt och det blir svårare att tolka och hantera till exempel abstrakta ord, symboler och beskrivningar. Även förmågan att lära sig är påverkad och det är svårare att ta till sig teoretisk kunskap i jämförelse med mer praktisk kunskap och detta gör att lärandet i skolan är påverkat.
Det är vanligt med andra samtidigt förekommande kognitiva svårigheter hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Adhd är vanligt.
Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning berättigar till stöd enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). För skolungdom över 12 år innebär det kontaktperson, korttidsvistelse utanför det egna hemmet och korttidstillsyn. För vuxna kan daglig verksamhet erbjudas liksom bostad med särskild service.
Källa: Göteborgs universitet/Gillbergcentrum
