Grönt ljus för covidhjälp i representanthuset
– Efter tolv månader av död och förtvivlan inleds i kväll den amerikanska räddningsinsatsen, sade den demokratiska representanthusledamoten Brendan Boyle kort före voteringen enligt nyhetsbyrån AFP.
Det 1 900 miljarder dollar (motsvarande nära 16 000 miljarder kronor) tunga paketet går nu vidare till senaten.
Där väntas större motstånd. Maktfördelningen i senaten är 50–50 och vicepresident Kamala Harris har utslagsrösten, vilket innebär att Demokraterna inte har råd att förlora några röster. Vissa mittenorienterade demokrater har signalerat att de möjligen håller med Republikanerna om att hjälppaketet är för kostsamt och omfattande.
Två lämnade linjen
I det demokratledda representanthuset antogs skrivningen med röstsiffrorna 219-212, rapporterar bland andra nyhetskanalen CNN.
Två demokrater lämnade partilinjen och röstade nej och ingen republikan ställde sig bakom paketet. Det är sannolikt en besvikelse för president Joe Biden, som gick till val på löftet att bli en enande, partiöverskridande ledare.
USA passerade i veckan den oönskade gränsen en halv miljon döda i covid-19. Miljontals jobb beräknas ha försvunnit under krisen och många familjer kämpar för få ihop ekonomin.
Utöver direktutbetalningar till hushåll samt vaccinsatsningar ingår bland annat arbetslöshetsunderstöd, en form av barnbidrag och matkuponger i det föreslagna stimulanspaketet. Medel till grundskolor så att de ska kunna öppna i ljuset av pandemin, ingår också.
Grundlagsvidrigt?
Demokraterna har dock tvingats slopa en av sina hjärtefrågor, en höjning av den federala minimilönen från 7,25 dollar i timmen till 15 dollar i timmen. Detta eftersom den senatstjänsteman som granskar lagförslag ur konstitutionellt perspektiv bedömde det som grundlagsvidrigt att lägga den typen av reform i hjälppaketet.
Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, lovar dock att kämpa vidare och "inte vila" förrän höjningen blir verklighet.
Fakta: USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.
Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
Republikanerna och Demokraterna har 50 ledamöter vardera i senaten. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr där. Demokraterna har även majoriteten i representanthuset med 222 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: Representanthuset och senaten
