Frostskydd – en het fråga för fruktodlare

– Frosten skadar träden mer eftersom de har nått längre i utvecklingen. De senare åren har vi sett att det har varit frostskador i södra Sverige. Det är ett ökande problem, säger Kimmo Rumpunen, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

En rökmaskin blev lösningen för äppelodlaren Rita Jarl i Villands Vånga nordost om Kristianstad.

Den var inte billig, cirka 180 000 kronor, och att använda den innebär sömnlösa nätter då hon måste köra nonstop fram och tillbaka mellan äppelträden för att få till en varm, skyddande rökdimma i odlingen.

Förra året var den igång tre aprilnätter från midnatt och långt in på morgonen.

– Man blir lite lätt jetlaggad efteråt, säger Rita Jarl.

Men hon är motiverad – om knopparna skadas av frosten blir skörden mindre och kvalitén sämre.

– Jag fick förhållandevis små skador jämfört med andra odlare i området som hade fler frostskador på äpplena.

Nu är vi också inne i en period med kyliga nätter, men på de flesta odlingar har träden inte kommit så långt i utvecklingen av blomknoppar att de tar skada, enligt Henrik Stridh, vd för odlarföreningen Äppelriket.

– Hos dem som har haft det kallast kan det ha blivit skador. Men det är i ganska begränsad omfattning än så länge, säger han.

Så länge fruktträden är vilande är de väldigt köldtåliga, berättar Kimmo Rumpunen.

– Men så fort de börjar visa grön spets, vilket många sorter har börjat göra nu, så sjunker tåligheten. Det beror på hur långt äppelknoppen har börjat utvecklas.

Han konstaterar att frostskydd är en trend bland svenska odlare. Inspirationen hämtas i andra länder där man länge använt olika sådana metoder.

I rökmaskiner av den typ Rita Jarl har trycks halm, hö eller ved in i en cylinder och antänds. Undertill finns en tank med vatten och fläktar som får ångan att spruta ut i sidled.

– Det blir en rökånga med värme och vatten som sprutas ner mot marken, som ska tränga undan kylan, säger Rita Jarl.

Det blir så rökigt i odlingen att hon måste ringa räddningstjänsten och förvarna, om hon ska använda maskinen.

En annan metod är att använda sig av är fläktar som pressar ner luften mot marken. Dessa fungerar dock bara om det är markfrost som är problemet, det vill säga om det är kallast närmast marken.

– Värmen stiger ju, så man blåser den varmare luften ner i odlingen. Metoden kommer från Nya Zeeland och det finns ett par sådana som har testats i Sverige också. Men det är bara i vissa, avgränsade områden, säger Henrik Stridh.

Längre fram på senvåren, om blommande äppelträd hotas av köldknäppar, kan träden frostskyddsbevattnas. Då skapas ishöljen runt blommorna, som skyddar.

Men det förutsätter att man har god tillgång till vatten och det krävs omfattande investeringar, eftersom det inte går att använda det vanliga bevattningssystemet till frostskyddsbevattning, påpekar Alex Benediktsson, rådgivare vid Jordbruksverket.

På längre sikt kan anpassningen till ett förändrat klimat också leda till att odlarna går över till andra äppelsorter.

– Vi funderar på vilka strategier vi ska ha när det gäller att utveckla framtidens äppelsorter. De ska inte vakna för tidigt, för då blir de mer påverkade av frosten. Så vi försöker tänka strategiskt för att klara de här klimatförändringarna, säger Kimmo Rumpunen.