Fransk offensiv kring migrationen i EU
På en middag i Lille i onsdags kväll uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron EU-länderna att enas om att hålla särskilda Schengen-möten i samband med sina kommande ministermöten på inrikessidan.
Sagt – och gjort. Förslaget gillades brett av ländernas inrikes- och justitieministrar på torsdagen, berättar franske inrikesministern Gérald Darmanin på presskonferensen efteråt.
Tanken är att Schengen-mötet för inrikesministrarna ska bli en motsvarighet till det möte som euroländernas finansministrar alltid håller inför EU:s ordinarie finansministermöten.
Asyl- och migration
Ett av huvudämnena under torsdagen var annars läget för EU:s asyl- och migrationspolitik och den omfattande pakt som inrikeskommissionär Ylva Johansson föreslog i september 2020.
Förhandlingarna har gått trögt, delvis med anledning av coronapandemin, men också på grund av medlemsländernas oenighet i frågan. Inte minst finns kraftigt skilda åsikter om hur – eller ens om – länderna ska kunna hjälpa varandra i krislägen, när någon får ta emot en stor ström av flyktingar och migranter. Framför allt är det länder som Italien, Grekland och Spanien som trycker på för "solidaritet".
Frankrike har dock lovat att trycka på under det halvår när man nu är ordförandeland i EU:s ministerråd. Och Ylva Johansson är hoppfull.
– Atmosfären var väldigt konstruktiv och positiv, säger hon på presskonferensen efter mötet.
"Rätt riktning"
Migrationsminister Anders Ygeman (S) delar optimismen.
– Jag tycker att vi har tagit ett litet steg i rätt riktning. Det har varit ett tag när diskussionerna har stått och stampat och det har varit ganska grinigt. Men nu kändes det som det ändå fanns en lite spirande optimism och en vilja att pröva den franska inställningen att ta ett steg i taget, säger Ygeman på telefon till TT efter mötet.
Idén är att allt eftersom försöka beta av "enklare" ämnen som granskningsprocedurer vid yttre gräns och liknande, innan man tar tag i de tuffare tvistefrågorna.
– Jag tror att man får bocka av och följa upp efterhand, men för Sverige är det viktigt att alla medlemsländer är beredda att ta de de steg som krävs för att vi faktiskt ska kunna avsluta den här diskussionen, säger Ygeman i Lille.
Fakta: EU:s asyl- och migrationspakt
EU-kommissionen lade i september 2020 fram sitt förslag till ny migrationspolitik. Här är några av de viktigaste delarna:
* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.
* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.
* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.
* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.
* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.
Förslagen har diskuterats av EU:s medlemsländer, men har inte hunnit särskilt långt på grund av fortsatt oenighet samt frånvaron av fysiska ministermöten under coronapandemin. Förhoppningen är nu att nå i mål under de tre kommande ordförandeskapen i ministerrådet då arbetet leds av Frankrike (under våren), Tjeckien (i höst) och Sverige (våren 2023).
