Fler ska få rätt till personlig assistans
– Det här är den största reformen inom personlig assistans sedan LSS infördes, säger socialminister Lena Hallengren (S).
Lagrådsremissen regeringen nu beslutat om innebär bland annat ändringar i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
Ändringarna utvidgar, enligt regeringen, rätten till personlig assistans främst för personer med psykisk funktionsnedsättning, men även för barn med andra typer av funktionsnedsättningar.
Hallengren pekar på att man under flera års tid sett att personer med omfattande funktionsnedsättningar, inte minst psykiska, har haft svårt att få personlig assistans.
– Vi ska höja livskvaliteten och underlätta vardagen för både dem med behov av personlig assistans och deras anhöriga, säger Hallengren.
Har varit oklar
I LSS anges de grundläggande behov som ger rätt till kommunal personlig assistans och statlig assistansersättning, till exempel behov av hjälp med andning, personlig hygien, måltider och att klä av och på sig.
I LSS nämns också ett behov av "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade."
Den formuleringen har fått kritik för att vara oklar och svårbedömd. Regeringen vill nu ersätta den med en mer specificerade formuleringar.
Dessutom föreslås en rätt till kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att en enskild med en psykisk funktionsnedsättning ska klara till exempel personlig hygien, måltider, av- och påklädning själv.
"Spelar stor roll"
Ett tredje förslag berör familjer med barn med funktionsnedsättning. I dag görs, efter en individuell prövning, ett avdrag från barnets totala hjälpbehov, utifrån det omvårdnadsansvar alla föräldrar har för sina barn.
Regeringen vill nu införa ett schabloniserat föräldraansvar och bedömer att det blir mer generöst än den nuvarande individuella prövningen.
– Det här är ytterligare något som kommer att spela stor roll för föräldrar till barn med funktionsnedsättning för att de ska få livet att gå ihop helt enkelt, säger Hallengren.
De tre förslagen bedöms sammanlagt leda till att 1 800 personer fler än i dag får rätt till personlig assistans och statlig assistansersättning. Regeringen bedömer att alla som idag har rätt till personlig assistans kommer att ha det även med de nya reglerna.
Kostar miljarder
Lagändringen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2023.
För att finansiera reformen avsätts 712 miljoner under 2023 och drygt 3,5 miljarder per år när reformen fått fullt genomslag från och med 2027.
Kommunerna står i dag för personlig assistans i upp till 20 timmar i veckan. Därutöver betalas assistansen av staten. Regeringens förslag väntas innebära lägre kostnader för kommunsektorn i stort.
Lagförslagen bygger på en utredning som var klar förra våren. Enligt Hallengren går regeringen vidare med merparten av utredningens förslag. Dock inte alla. Utredningen bedömde att dess förslag skulle leda till att cirka 2 000 fler skulle få rätt till personlig assistans.
TT: Tror du att regeringens förslag tas väl emot av personer med assistans och deras anhöriga?
– Jag hoppas verkligen att det gör det och jag tror det, säger Hallengren.
Fakta: Regeringens förslag
Regeringen vill lägga till ett nytt specificerat grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Stöd för att förebygga att en person med psykisk funktionsnedsättning fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska bli ett grundläggande behov.
Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en enskild med psykisk funktionsnedsättning behöver för att själv klara personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas som del av det grundläggande behovet.
Ett schablonavdrag ska göra från ett barns totala hjälpbehov utifrån det omvårdnadsansvar alla föräldrar har, enligt föräldrabalken.
Källa: Regeringens lagrådsremiss
