Familjen hänvisas till vård i Serbien

Listan med familjen Kukajs olika ärenden hos Migrationsverket är lång. De har bland annat två domar från Migrationsdomstolen, den senaste från den 9 september 2019.

Här står motiveringen till varför familjen inte får uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, det skälet som både advokat Erik Wahlberg och chefsjurist Anna Lindblad lyfter fram som rimligt.

Särskilt ömmande omständigheter anses vara av undantagskaraktär och ska tillämpas restriktivt enligt praxis från tidigare domar. Det får bara användas om det strider mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa personen.

I det här fallet är huvudfrågan om det finns vård för de två sjuka barnen i Kosovo, vilket Migrationsverket noga har utrett. De har även undersökt vilken vård som finns i grannlandet Serbien, ett land som inte erkänner staten Kosovo och där relationen mellan länderna är fortsatt infekterad.

– Lag och både svensk och internationell praxis är tydlig: det som avgör om man får stanna är inte hur sjuk man är. Det som avgör är huruvida vård finns att tillgå i hemlandet. Det har i tidigare beslut varit vår bedömning, som också migrationsdomstolen delar, att det finns vård för barnen i Serbien där familjen har möjlighet att bosätta sig. Serbien erkänner medborgare i Kosovo som serbiska medborgare via en enkel ansökan, säger Iréne Sokolow, från Migrationsverkets presstjänst.

Migrationsdomstolen skriver att tillgången på den vård och medicin som främst pojken Ardit behöver är begränsad i Kosovo, men att det ”inte gjorts sannolikt att sådan vård och sådana hjälpmedel inte finns att tillgå i Serbien.”

Migrationsverket och senare även domstolen menar alltså att familjen ska resa mellan hemlandet Kosovo och Serbien för att barnen ska få vård. Eller att de ska bosätta sig i grannlandet.

”Migrationsverket har beaktat att det kan vara förknippat med praktiska svårigheter och vissa kostnader för familjen att behöva resa mellan Kosovo och Serbien för nödvändig vård. Migrationsverket har även beaktat att vården i Kosovo och Serbien inte nödvändigtvis håller samma höga kvalitet som den i Sverige. Dessa omständigheter kan dock inte medföra att Ardit och Ardita av den anledningen ska beviljas uppehållstillstånd.”

Den 9 september ansökte familjen genom sin advokat om verkställighetshinder, det vill säga ett hinder mot att genomföra utvisningen på grund av sonens sjukdomstillstånd.

– Jag kan inte säga så mycket mer om familjens ärende eftersom vi ska ta ställning till om pojkens nuvarande sjukdomstillstånd är ett hinder mot att verkställa utvisningen. Vi är överens om att pojken är allvarligt, sjuk säger Iréne Sokolow.

Enligt lagändringen 2014 skulle det bli lättare för barn att få uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande skäl, ni menar att pojkens tillstånd inte är det?

– Det är precis sådana saker vi ska ta ställning till i ansökan om verkställighetshinder. Det är därför den ventilen finns, om något nytt sker som kan förändra möjligheten att återvända ska det utredas. Det kan tyckas hårt, men praxis från andra domar är glasklar, det är tillgången till vård som är avgörande.

Men det betyder väl bara att ni i så fall skjuter upp utvisningen?

– Det kan betyda tillfälligt uppehållstillstånd, att man skjuter upp återvändandet eller så är det inte tillräckligt för att avbryta. Det är sådana saker vi tar ställning till nu, säger Iréne Sokolow.