Experter om debatten: Robotlik och stålaktig

En ganska typisk debatt, där kandidaterna – Republikanernas Mike Pence och Demokraternas Kamala Harris – mestadels svarade på frågor utan att avbryta varandra. Så sammanfattar Kelly Dittmar, lektor i statsvetenskap vid Rutgers University i Camden, New Jersey, vicepresidentkandidatdebatten som hölls i Utah.

– Vi såg en delvis kontrasterande stil, mellan Harris och Pence. Hon visade sina talanger som åklagare. Hon kom in snabbt, lade fram sin sak mot Trumpadministrationens svar på coronaviruset. Pence höll sig till sina nyckelfrågor som han trodde skulle skada Biden/Harris-kampanjen, säger hon.

Till skillnad mot presidentkandidaternas tre debatter är det bara en för vicepresidentkandidaterna, vilket gör att många frågor skulle tryckas in. Debattörerna diskuterade pandemin, klimatförändringar, skatter, fracking, aborter och Högsta domstolen. Så mycket nytt kom dock inte fram.

– Jag tror inte att det var något som stack ut. Det var inget särskilt överraskande. För de som inte följt kampanjerna så kan man möjligtvis ha fått mer tydlighet om saker som sades i första debatten (mellan Donald Trump och Joe Biden), säger Dittmar.

Båda kandidaterna duckade frågor och försökte att sätta sin egen agenda. Irriterande, tycker Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa, som håller med om att debatten inte gav särskilt mycket nytt sakfrågemässigt.

Däremot tycker han att det var intressant att få se två personer som står i skuggan kliva fram i strålkastarljuset och se hur de agerar under press.

– Du fick en chans att se de här två på egen hand, så det var intressant. Det här kan vara (president)kandidaterna som står mot varandra i valet 2024, säger han och fortsätter:

– Pence var robotlik effektiv. Harris var tuff, men hon verkade inte robotlik, utan mer engagerad på ett personligt sätt i flera av frågorna. Hon var inte svagt emotionell, utan mer stålaktigt emotionell, säger han.

Någon större skillnad i opinionen tror varken han eller Dittmar att debatten gör.

– Jag tror att loppet är oförändrat. Jag tycker att Harris lyckades gå jämnt mot Pence, som var väldigt smidig. Trump har inget att vara besviken på, säger Goldford.

Vicepresidentdebatten brukar inte anses som så viktig för väljarna, men kan ses som mer betydelsefull till följd av huvudkandidaternas höga ålder. Harris betonade mer av sin bakgrund, kvalifikationer och kompetens, enligt Kelly Dittmar.

– Väljare har tyvärr en större skepsis mot kvinnors kompetens, speciellt en svart kvinna. Hon pratade om sin tid som åklagare, att hon ofta varit banbrytande som den första kvinnan på olika poster. Det var nog viktigt för henne att få fram gentemot en del väljare som är tveksamma till hennes förmåga att klara jobbet, säger hon.

Ingen av kandidaterna framstod enligt statsvetarna som någon tydlig vinnare. Ingen av dem gjorde heller några större misstag, vilket kanske är det viktigaste för kandidaterna.

– Det var historiskt att vi hade en svart/sydostasiatisk kvinna i en vicepresidentdebattscen. Under en valrörelse händer så mycket att det är lätt att glömma att det också skrivs historia. Det finns en symbolisk vikt när unga ser vad som är möjligt, det fanns också tillfällen där frågor som berör vissa samhällsgrupper kom upp, som ickevita eller kvinnor. Utan att det nämndes med ord så tror jag att folk förstår att hennes egna erfarenheter och bakgrund har betydelse, säger Dittmar.