Expert om eldupphör: Inrikespolitisk propaganda

Eldupphöret gäller enligt den ryske presidenten Vladimir Putins beslut i 36 timmar från lunchtid på fredag. Ukraina har via presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak avfärdat det hela som "hyckleri".

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), bedömer att det är svårt att etablera ett eldupphör i det här läget.

– Det hade varit mer logiskt att ha ett eldupphör över nyåret som är den stora helgen för både ryssar och ukrainare. Men det förekom ju inte, säger hon.

– Båda sidor behöver egentligen ett uppehåll. Det här är ett utnötningskrig. Man får vänta och se vad som händer i praktiken.

Att få till ett eldupphör kommer att bli allmänt svårt, tror hon.

– Det kommer att bli svårt att etablera ett eldupphör som respekteras av båda sidor, säger Vendil Pallin.

– Det sker också i en situation där Ryssland har attackerat ukrainsk infrastruktur på det som är deras stora julhelg, det som vi firar den 24 december firar de på nyårsafton. Ryssland fortsatte och ukrainarna blev sittande i kalla hus.

Överstelöjtnant Peter Lidén, tidigare försvarsattaché i Ukraina och i dag på Försvarshögskolan, förhåller sig också han skeptisk till Putins eldupphör.

– Sedan 2014, under de snart nio år som kriget har pågått, har parterna utlyst ett trettiotal vapenvilor som inte har efterlevts, säger han, med en hänvisning till Rysslands illegala annektering av Krimhalvön 2014.

Även Peter Lidén jämför med hur man i Ryssland såg på den gångna nyårshelgen – då man efter ett par veckors förberedelser genomförde vad Lidén kallar "stora terrorbombningar" mot civila mål.

– Det jag tror Putin vill med det här är att Ukraina ska säga nej till det. Efter det har han ett svepskäl att genomföra den nya terrorbombning som han nu, enligt ukrainska källor, förbereder till antingen på måndag eller dessförinnan.

Vendil Pallin betonar att Ryssland har förband, exempelvis den ökända Wagnergruppen, i Ukraina som inte tillhör den reguljära ryska armén. Det kan vara oklart hur de agerar.

– Vad händer om de fortsätter och Ukraina svarar på det? Ryssland kommer säkert att försöka använda detta propagandamässigt inrikespolitiskt. För att peka på att Ukraina inte respekterar den ortodoxa tron, att man inte respekterar helgdagen och inte respekterar en signal i välmening, säger hon.

Den ryske patriarken Kirill, lojal med Kreml, hade innan Putins besked uppmanat till ett eldupphör. Men den ryskortodoxa kyrkan har inte längre någon formell roll i Ukraina. För ortodoxa ukrainare finns det numera ett ukrainskt samfund.

– Ukraina erkänner inte längre ryskortodoxa kyrkan som styrs från Moskva. Man ser dem som maktens verktyg, säger Carolina Vendil Pallin.

Peter Lidén tror ändå att Putin kan lyckas vinna inrikespolitiska poänger.

– Det tror jag. Moskvapatriarkatet förlorade vid årsskiftet mycket makt i Ukraina. Om Ukraina nu säger nej till en ömsesidig julvapenvila kan Putin påskina att Ukraina bryter med det kristna. Sådana poäng försöker han säkert ta.

Lidén påpekar samtidigt att båda parter har ett intresse av att signalera en välvilja och fredssträvan.

– Men hittills har det varit ett spel för gallerierna. Ukraina vill naturligtvis befria hela sitt land, medan Ryssland vill uppnå sina mål, säger han och tillägger att Ukraina inte har råd att framstå som hårdnackade avseende att skona sin befolkning.

– Det finns tendenser i omvärlden att utmåla Ukraina som ovilliga att söka någon typ av fred. Så det finns en konstig kålsuparsyn i det här. Det enda Ukraina vill är att överleva som nation.