En miljon coviddöda – minst

Nio månader har gått sedan världen fick stifta bekantskap med det som först väntades bli ett virus som stannade i Kina. Så blev det inte.

I stället började en helt ny tid, där gränser stängdes och sjukhus fylldes till bristningsgränsen. Där eftersatta sjukvårdssystem i fattiga länder tvingades ta hand om svårt sjuka unga och där äldre fick dö ensamma på grund av hög smittorisk.

Enligt Johns Hopkins-universitetet i USA, världsledande inom kartläggning av virusets framfart, och andra källor rapporterar samstämmigt att världen passerat en miljon dödsfall med covid-19. Samtidigt betonar forskarna, tillsammans med andra expertorganisationer som Världshälsoorganisationen, att antalet smittade och döda sannolikt är högre än de som rapporterats in. Det beror dels på underrapportering från myndigheter, dels på till exempel underskott av testning.

I absoluta tal har de allra flesta dödsfallen i covid-19 rapporterats från USA, som skakats av virusspridningen och där en del skyller de höga siffrorna på ett ojämlikt och dåligt täckande sjukvårdssystem. I USA har snart 210 000 personer rapporterats döda, över 33 000 av dem i delstaten New York.

Sedan början av september har smittokurvan åter vänt uppåt i USA.

Brasilien kommer på andra plats, med cirka 143 000 avlidna. Brasilien har uppmärksammats för att regeringen inte tagit viruset på allvar och personer nära den högerpopulistiska presidenten Jair Bolsonaro har under månaderna som gått vittnat om hans nonchalanta inställning till den farliga smittan.

På tredje plats kommer Indien med drygt 96 000 döda. Oron var stor över hur den tätbefolkade och fattiga subkontinenten skulle klara att hantera viruset samtidigt som landet brottas med stegrade politiska och religiösa spänningar. Oron var delvis befogad. Sedan smittan tog fart ordentligt i juni har kurvan pekat skarpt uppåt och toppade på över 90 000 bekräftade fall dagligen i mitten av september. Sedan dess har kurvan vänt nedåt igen, men så sent som i tisdags varnade Indiens hälsominister för en andra virusvåg.

Men när det gäller dödstal i förhållande till befolkningsmängd eller antal som testats positiva så är det främst Latinamerika som sticker ut. I Mexiko hade man en dödlighet på över tio procent bland de bekräftade fallen av covid-19. I början av september berättade tidningen The Wall Street Journal hur myndigheterna i Mexiko har fått slut på dödsfallsintyg, samtidigt som Amnesty International varnade för att Mexiko är det land i världen där det är högst risk för vårdanställda att dö i covid-19.

Den mexikanska tidningen El Universal slår samtidigt larm om att de dödssiffror som rapporteras i landet kan vara bara en bråkdel av sanningen. Den farhågan har också varit utbredd i andra större länder som Ryssland och Iran.

När man tittar på andelen av befolkningen som avlidit i covid-19 dominerar Europa och Latinamerika. Undantaget mikrostater som San Marino ligger Peru högst i världen, följt av Belgien, Bolivia, Brasilien och Chile. Sverige ligger på tolfte plats.

Virusets dödlighet är dock något som forskare fortfarande kämpar med att förstå och som ska tolkas med stor försiktighet. Ett vetenskapligt mer intressant dödstal hade varit andelen avlidna av det totala antalet insjuknade. Men eftersom ingen ännu vet hur stor andel av de smittade som inte utvecklar symptom så är ett dödstal svårt – om inte omöjligt – att beräkna.

Trots det tycker sig forskare kunna se en nedgång i dödlighet. I USA har exempelvis dödligheten bland de som testats positivt sjunkit från 6,6 procent i april till 2 procent i augusti, enligt nyhetsbyrån Reuters. Man konstaterar dock samtidigt att de siffrorna kan ha påverkats av att fler testas och att fler milda fall av sjukdom blir kända.

– Men nu är vi mycket mer medvetna om möjliga symptom, hur vi ska känna igen dem och behandla dem, säger läkaren Amesh Adalja på Johns Hopkins-universitetet till Reuters, och påpekar att det är mindre farligt att få covid-19 nu än vad det var i mars.