Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Närmare 30 döda när knarkbossen Gúzman greps

Minst 29 personer har dödats i samband med våldsamheter efter gripandet av Ovidio Guzmán som misstänks vara ledande i en mexikansk knarkkartell.
Tio av de döda tillhör mexikanska säkerhetsstyrkor, medan 19 av dem som dödades tros ha tillhört Sinaloakartellen.
Mexiko • Publicerad 6 januari 2023
Ett fordon i brand på en gata i Culiacán i den mexikanska delstaten Sinaloa.
Ett fordon i brand på en gata i Culiacán i den mexikanska delstaten Sinaloa.Foto: Martin Urista/AP/TT
En militärkonvoj patrullerar Culiacáns gator på torsdagen efter gripandet av Ovidio Guzmán.
En militärkonvoj patrullerar Culiacáns gator på torsdagen efter gripandet av Ovidio Guzmán.Foto: Martin Urista/AP/TT

Ovidio Guzmán är son till den fängslade mexikanske knarkbossen Joaquín "El Chapo" Guzmán. Sonen tros leda en del av den fruktade knarkkartellen under faderns frånvaro.

Den omfattande insatsen för att gripa Guzmán, känd som "Musen", genomfördes i staden Culiacán i delstaten Sinaloa i gryningstimmarna på torsdagen efter sex månaders spaning.

Flygplan besköts

Annons

Bekräftelsen om dödsfallen vid insatsen meddelades av Mexikos försvarsminister Luis Cresencio Sandoval på fredagen.

Säkerhetsstyrkor besköts i samband med att de omringade ett följe med stadsjeepar vid ingripandet, men militären lyckades få kontroll över situationen och kunde gripa och avväpna kartellmedlemmarna. Bilar stacks dock i brand, och ett civilflygplan besköts av gängmedlemmar som även satte upp vägspärrar. Trots det kunde Guzmán eskorteras till Mexico City med hjälp av flygvapnet.

Skolor och butiker stängdes och sportevenemang ställdes in av säkerhetsskäl, liksom flygtrafiken på grund av våldsamheterna.

Släpptes av presidenten

Ovidio Guzmán greps av myndigheterna för tre år sedan. En våldsvåg följde i Culiacán, vilket i slutändan ledde till att president Andrés Manuel López Obrador beordrade militären att släppa honom.

Guzmán tros vara ledare för en fraktion av Sinaloakartellen som kallas "los menores" eller "juniorerna". Fraktionen, som antas ledas av Ovidio Guzmán tillsammans med tre bröder, är också känd som "los Chapitos" för El Chapos söner.

Ovidio Guzmán är efterlyst av USA för narkotikasmuggling. Gripandet genomfördes inför den amerikanske presidenten Joe Bidens Mexikobesök på söndag.

Sinaloakartellen leddes tidigare av den ökände Joaquín "El Chapo" Guzmán. Han greps 2016 och dömdes 2019 till livstids fängelse i USA.

Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om när Biden besöker Mexiko.

Bakgrund: Mexiko – kriget mot gängen

Sedan 2006 bedriver mexikanska myndigheter ett blodigt och ofta till synes fruktlöst krig mot narkotikakartellerna i landet.

I stället för minskad kriminalitet har våldsbrottsligheten fullkomligt exploderat. Det är svårt att slå fast exakt hur många människor som dödats i våld kopplat till den organiserade brottsligheten. Enligt vissa uppskattningar kan det röra sig om så många som 150 000 sedan kriget mot kartellerna inleddes.

En anledning till det ökade våldet är att ligorna splittrats som en följd av att uppsatta kartelledare gripits, menar kritiker.

Våldet utspelar sig i första hand inom och mellan knarkligorna, samt mellan dem och polis och militär, men även civila drabbas.

Våldet är ofta oerhört grovt, med massakrer, kidnappningar och utstuderade former av tortyr.

Källa: Landguiden/UI

Bakgrund: Mexiko – kriget mot gängen

Född 1954 eller 1957 i La Tuna, i delstaten Sinaloa i Mexiko.

Smeknamnet "El Chapo" betyder "Lillen" – Joaquín Guzmán är 168 centimeter lång.

Guzmán ledde Sinaloakartellen som USA:s justitiedepartement beskriver som "en av världens mest fruktade, våldsamma och mäktiga" drogkarteller.

Kartellen kontrollerar mellan 40 och 60 procent av Mexikos droghandel och tjänar varje år runt tre miljarder dollar, motsvarande knappt 29 miljarder kronor, på marijuana, kokain, heroin, fentanyl, metamfetamin och andra droger.

Guzmán lyckades fly två gånger från högsäkerhetsfängelser i Mexiko. Första gången var 2001 och han var på fri fot fram till 2014. 2015 rymde han återigen och greps 2016. Han utlämnades sedan till USA där han 2019 dömdes till livstids fängelse.

Källor: CNN med flera

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons