Så har Georgia blivit mer demokratiskt

Senaste gången Georgia röstade på en demokratisk president var i valet 1992, då delstaten med knapp marginal gav Bill Clinton segern.

Sedan dess har Republikernas kandidat kunnat räkna med att få flest röster, i de flesta fallen stabilt över 50 procent av rösterna.

Men det har i och med årets val förändrats. Biden har gått om Trump i den extremt jämna omräkningen. Och i senatsvalet, där två stolar står på spel, ser båda ut att kräva en andra röstningsomgång.

– Även om Demokraterna skulle förlora i år, så är det anmärkningsvärt att marginalen mellan Trump och Biden bara är några tusen röster. Det skulle inte ha hänt för 20 år sedan, säger Andra Gillespie, lektor vid Emory University i Atlanta.

Hon tillskriver en stor del av förändringen i väljarmönster till demografin. Fler väljare tillhör minoriteter, framför allt har antalet med asiatiskt ursprung ökat.

– Georgias befolkning har fått en större mångfald i fråga om ras och etniskt ursprung. Och väljare ur minoritetsgrupper – svarta, spansktalande, asiatamerikaner – är mer troliga att rösta på Demokraterna.

De svartas andel av den röstberättigande har däremot legat ganska konstant på 30 procent.

– Men vad vi sett är att antalet spansktalande och med asiatisk ursprung ökat. De röstar inte lika demokratiskt som de svarta, men andelen är ungefär två mot en.

En annan anledning till förändringen är att Demokraterna har blivit bättre på att mobilisera sina väljare.

– Demokratiska partiet i Georgia har blivit bättre på att registrera väljare, de har gjort ett mycket bättre jobb på att nå väljare, och det visar sig i de här jämna loppen, säger Gillespie.

2018 var den svarta demokraten Stacey Abrams snubblande nära att bli guvernör i Georgia, hon förlorade till slut med 1,4 procentenheter. Hon har sedan dess på hemmaplan kämpat för att locka väljare, och på ett nationellt plan kämpat genom att locka strålkastarljuset på delstaten.

Hennes arbete har bidragit till att delstaten fick besök av både vice presidentkandidaten Kamala Harris, tidigare presidenten Barack Obama, och till slut även Joe Biden själv. Att opinionsundersökningarna inför valet visade att det var jämnt och kunde gå åt båda hållen bidrog också till intresset.

– Demokraterna gav Georgia mycket uppmärksamhet, de köpte också mycket annonser här. Att Biden tillbringade tid här gav medieuppmärksamhet, det tvingade Trumpkampanjen att också satsa i Georgia, när de antagligen hade velat lägga de pengarna på annat håll, säger Gillespie.

Det som också sticker ut i år är senatsvalet. I Georgia står två senatsplatser på spel, dels står den republikanske senatorn David Perdue för omval, dels har den parkinsonsjuke republikanen Johnny Isakson sedan tidigare meddelat att han hoppar av i förtid.

Delstaten har regeln att en kandidat behöver få mer än 50 procent av rösterna, annars blir det en andra röstningsomgång med de två främsta kandidaterna.

I det första valet ser Perdue inte ut att säkra en majoritet. Han har omkring 49,8 procent av rösterna.

– I det andra valet förväntade sig alla att det skulle gå till en andra omgång, för det var 21 kandidater i det valet. Det var otroligt att en skulle nå majoritet, säger Gillespie.

Georgia ser alltså ut att stanna i strålkastarljuset under den andra valomgången i januari.

– Om Demokraterna vinner de här två senatsposterna blir senaten jämn. Och då får Kamala Harris utslagsröst om hon blir vicepresident, säger Andra Gillespie.

Det är inte omöjligt, enligt henne. Båda partierna lär satsa stort på att säkra senaten.

– Vi vet att Republikanerna inte har någon övervägande majoritet i delstaten, och att Demokraterna har varit bättre på att få folk att gå och rösta. Den sida som gör bäst jobb med att påminna sina väljare om att gå och rösta kommer att vinna, säger Andra Gillespie.