Chefsekonom: Mycket skakigt läge

Den andra smittvågen är här. Och det kan slå hårt mot konjunkturen, enligt Christina Nyman.

– Vi hade ett starkt tredje kvartal, som en konsekvens att vi börjat återgå till lite mer normal aktivitet. Men nu ser det ut att bli ett rejält bakslag, säger hon till TT i samband med en färsk rapport om coronakrisens effekter på fastighetsmarknaden.

– Vi får svag tillväxt även i Sverige, kanske ingen tillväxt alls i fjärde kvartalet. Och det är klart att detta sänker tillväxten för helåret 2020, tillägger hon.

Nedstängningarna i Europa på senare tid var inte väntade.

– Det blev ett steg framåt och två steg tillbaka, säger hon.

Den ökade osäkerheten kring pandemins utveckling riskerar att slå hårt mot företagens investeringsvilja och försvårar anställningsbeslut. Ännu fler kan därmed komma att stängas ute både från arbets- och bostadsmarknaden.

Det är återigen tjänstesektorn, främst besöks- och resenäringen, som i första hand tar stryk. Industrin, skolor och byggproduktionen är än så länge inte påverkade i någon större utsträckning, enligt Nyman.

Kinas oväntat starka återhämtning och läkemedelsbolag som flaggar för att de snart kan börja massproducera effektiva vaccin mot coronarivuset utgör samtidigt ljus i coronamörkret.

– Det gör att det inte blir samma typ av tvärstopp i den globala handeln, som vi hade i våras.

Nyman utesluter inte att den andra smittvågen resulterar i negativ tillväxt i många europeiska länder under fjärde kvartalet. Och det kommer att ta ett antal år för ekonomin att återhämta sig efter covid-19-pandemin, särskilt vad gäller sysselsättning.

Bakslagen vad gäller smittspridning och nedstängningar under hösten antas dessutom leda till att återhämtningen kan ta några kvartal längre än man tidigare räknat med, befarar Nyman.

– Men kommer det ett verksamt vaccin snabbare än vad vi trodde ligger det i andra vågskålen.

Nyman räknar med att krisförloppet kan pressa fram nya stimulansåtgärder från den rödgröna regeringen, ovanpå höstbudgetens dryga 100 miljarder i ett så kallat "återstartspaket" och de nyligen fattade besluten om förlängda permitterings- och omställningsstöd.

– Man kan tänka sig mer av riktade stöd, kanske till restaurangbranschen, säger hon.

Hon konstaterar samtidigt att konkursvågen i början av pandemin stannade av när olika stöd sattes in och likviditet fylldes på i finanssystemet.

Trots att coronakrisen under senhösten har börjat gå i fel riktning igen ser Nyman inte någon uppenbar risk för en fastighets- eller finanskris i Sverige. Hon räknar med att Riksbankens åtgärder för att hålla nere räntenivåerna och förse finansmarknaden med likviditet motverkar en sådan utveckling.

– Vi har en stor fastighetssektor. Den är ganska belånad, säger hon.

Dessutom är bankernas exponering mot fastighetsbolagen ganska stor, trots att en allt större andel av fastighetsbolagens finansiering numera kommer från obligationsmarknaden.

Efterfrågan för bostäder, lager och logistiklokaler ser stark ut, trots krisen, enligt Nyman. Men riskerna är högre för kommersiella fastigheter med detaljhandel, hotell och restauranger som hyresgäster.

Vad gäller kontorsfastigheter står det fortfarande och väger. En faktor som avgör utvecklingen i denna nisch är bland annat hur det går med jobba hemma-trenden efter pandemin.

– Vi räknar med stigande vakansgrader och avstannande värdetillväxt under det närmaste året. Men de olika marknadssegmenten lever i skilda världar, säger hon om utvecklingen för kommersiella fastigheter.