Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Armenisk och azerisk eld mot större städer

Större städer beskjuts i både Armenien och Azerbajdzjan i den alltjämt eskalerande konflikten om Nagorno-Karabach.
Civila söker skydd medan ländernas ledare manar dem att stålsätta sig.
Armenien/Azerbajdzjan • Publicerad 5 oktober 2020
En grupp män granskar rasmassorna som återstår av ett bostadshus i Stepanakert på söndagen.Foto: David Ghahramanyan/NKR Infocenter Pan Photo via AP/TT

Separatisterna i utbrytarregionen uppger att dess största stad Stepanakert fortsatt beskjuts, medan eldstrider sker längs med kontaktlinjen. Ytterligare 21 separatistsoldater uppges ha blivit dödade och den azeriska militären anklagas för att använda klusterammunition.

Azerbajdzjan meddelar att Armenien fortsätter ge artillerield mot landets näst största stad Gjandzja, vilket påbörjades på söndagen, samt mot de kringliggande orterna Beylagan, Barda och Terter.

Civil tillflykt

Annons

Den kraftiga beskjutningen utgör en stor risk för civila i städerna. Gjandzja har över 300 000 invånare och Stepanakert drygt 50 000.

I Stepanakert söker många skydd i skyddsrum och i stadens största kyrka, andra väljer att försöka fly bergsenklaven till Armenien, enligt AFP.

I azeriska Beylagan uppges två civila ha dödats och AFP:s utsände där bevittnade hur människor grävde runt vid hus som skjutits till spillror.

Åtminstone 250 personer har dödats i den senaste våldsspiralen, baserat på de knapphändiga uppgifter som parterna gör tillgängliga. Av de dödade är flera tiotal civila.

"Som hundar"

Någon dialog mellan Armenien och Azerbajdzjan tycks inte vara nära förestående. Retoriken blir snarare mer ödesmättad.

Den azeriske presidenten Ilham Aliyev utropade på söndagen att azeriska styrkor ska och kommer ta tillbaka kontrollen över Nagorno-Karabach.

– Det här är slutet. Vi har visat dem vilka vi är. Vi jagar dem som hundar, sade han.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian manade samtidigt sitt folk att stå samman inför ett "avgörande ögonblick" i deras historia.

Azerbajdzjan får stöd av Turkiet, medan Armenien har en militär pakt med Ryssland.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konflikten går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter det att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons