Ambassadören: Ukrainarna är överlevare

Ambassadpersonalen lämnade Kiev den 24 februari när Ryssland inledde sin storinvasion. Först for de till Lviv men snart vidare till Polen. Nu är ambassadören Tobias Thyberg tillbaka i den ukrainska huvudstaden med en mindre grupp diplomater. De anlände med bil i tisdags kväll.

– Det känns väldigt bra. På det professionella planet kan vi egentligen bara göra vårt jobb när vi är på plats, säger han.

– Personligen känns det också bra, toppen. Jag känner att jag är på rätt ställe.

TT: Hur menar du?

– När jag är i Kiev känner jag att jag är bland människor som har rätten på sin sida. Att på något litet sätt kunna bidra till Sveriges ansträngning att stödja Ukraina känns bra.

Tobias Thyberg har besökt både Lviv och Kiev sedan evakueringen till Polen, men bara några dagar i taget.

– Då var det mer tjänsteresor. Nu har vi öppnat igen på riktigt.

Ambassadören berättar att det märks "på fem minuter" hur Kiev förändrats av kriget. Även om Ryssland dragit sig tillbaka från storstadsområdet för att kraftsamla i östra Ukraina är vardagen fjärran.

– Det är väldigt tomt och det är väldigt tyst. Tänk dig Stockholm i strålande sol en dag i början av juni men det sitter inte en kotte på trappan till Dramaten, bara två personer går på Strandvägen och Rålambshovsparken är tom, säger Tobias Thyberg.

– Man märker det också på att flyglarmet går flera gånger om dagen.

De vanligtvis vänliga ukrainarna är ännu vänligare.

– Det är som att det finns en outtalad överenskommelse om att skapa en illusion om att allting är bra.

Just nu finns bara tre utsända svenskar, säkerhetspersonal och runt fem lokalanställda på ambassaden. Normalt består bemanningen av upp till tolv diplomater och cirka 25 lokalanställda

Arbetet framöver handlar förstås på olika sätt om kriget. Ambassaden ska upprätthålla dialogen med den ukrainska regeringen och myndigheterna om allt från försvarshjälp och humanitärt stöd till Ukrainas EU-ansökan.

– Den humanitära responsen till Ukraina måste vi koordinera väldigt nära ukrainarna, vilka är förväntningarna, hur kan vi bäst designa det så att det funkar? När det gäller biståndet är den stora uppgiften att se hur de olika programmen kan ställas om för att bidra till att Ukraina vinner det här kriget, säger Tobias Thyberg.

Ambassaden finns också där för de svenskar som av olika anledningar befinner sig i Ukraina. Ungefär 50 personer är anmälda på den så kallade svensklistan, men ambassadens grova uppskattning är att det egentligen handlar om cirka 100 svenskar.

En annan viktig uppgift är att hålla kontakten med de svenska företag som verkar i Ukraina. Många har ställt om verksamheten för att bidra till den ukrainska försvarskampen.

– Ett exempel är ett företag, Grain Alliance, som har investerat i silos för spannmålslagring och export i västra Ukraina. Det går inte längre att exportera via Svarta havet på grund av Ryssland.

Tobias Thyberg beskriver hur kriget påverkar alla överallt.

– Ukrainarna är traumatiserade. Jag känner inte en enda person i Ukraina som inte omedelbart är personligt påverkad av kriget. För att ta ett exempel: Jag åt middag häromdagen med en ukrainsk oppositionspolitiker och mitt i en mening kommer det, "min mamma dog i förra veckan, hon klarade inte flykten, hon fick hjärtinfarkt". Så är det hela tiden, säger han.

– Det är ett traumatiserat land och ett traumatiserat folk.

Bilder och vittnesmål strömmar ut från krigets fasansfulla vansinne – som massgravarna efter massakrer i Butja och den totala förödelsen i Mariupol.

TT: Är du förvånad över kriget och brutaliteten i det?

– Jag är nog någonstans chockad över omfånget. Att Ryssland struntar i folkrätten, det visste vi, att Ryssland struntar i mänskliga rättigheter, det visste vi också. Att Ryssland struntar i krigets lagar har vi sett i Tjetjenien, i Syrien och här i Ukraina ända sedan 2014. Allting vi ser i Ukraina i dag är en upprepning. På det sättet är jag inte förvånad. Vi har sett allt förut, men omfånget och brutaliteten och den fullständigt avgrundsdjupa inkompetensen i den ryska krigföringen, det totalt hämningslösa barbariet, det förvånar, säger Tobias Thyberg.

Oavsett vilka order de ryska styrkorna agerar på beskriver han det hemska som en "integrerad del av den ryska krigföringen".

– Det här är inget som bara råkade hända. Det är en inneboende konsekvens av hur den ryska säkerhetsapparaten fungerar.

TT: Hur bedömer du ukrainarnas motståndsvilja?

– Jag tror att den är väldigt stor. Ukrainarna förstår att det här är en existentiell kamp. Ukrainarna vet att "om vi ger upp, då är det över med oss". Frågan om hur länge de håller ut är inte relevant. Det finns inget alternativ. Ryssland kan inte tolerera det faktum att det finns ett självständigt Ukraina.

Tobias Thyberg har träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj flera gånger, senast kort innan invasionen. Han tror att Zelenskyjs betydelse är stor för kampen, men inte avgörande.

– Alla bedömare har underskattat ukrainarna. Men de har byggt upp en väldigt effektiv försvarsmakt. De har anpassat sin taktik och sina strategier utifrån sina förutsättningar under de senaste åtta åren. Det är inte tack vare Zelenskyj, även om han fortsatt, men jag tror att han är väldigt viktig för att ingjuta mod och uppehålla moralen i den ukrainska befolkningen.

Om Ukraina med västs hjälp lyckas vinna kriget ser ambassadören en ljus framtid för landet.

– Inte bara det här kriget, utan årtionden och generationer av motgångar, har gjort ukrainarna till ett otroligt segt, tufft och kapabelt folk. De är överlevare.