Vita hästen - en färgsprakande folkfest

Överkyparen Leopold är djupt förälskad i värdshusvärdinnan Josepha, som i sin tur är förtjust i advokat Siedler. Advokaten blir kär i den svenske fabrikörens dotter Britta, och till faderns förtret är dessa känslor besvarade. Ett romantiskt kärleksdrama inramat av natursköna alper, som förför med sin förutsägbarhet.

Intrigerna är gamla, mervärdet består av den nya tolkningen där skolade operasångare, skådespelare och dansare gestaltar väsensskilda karaktärer. Mixen av olikheterna gör att sångspelet periodvis känns obalanserat och spretigt, men skapar också en mångsidighet som kan liknas vid barndomens godispåse med sött, surt och salt. Vi förlåter därför så gärna några steg i otakt.

Im weissen Rössl, originaltiteln, gjorde succé i början av 1930-talets Österrike. Efter en bearbetning av Kar de Mumma fick den ett genombrott 1935 också i Sverige. Vi minns Max Hansen i sin paradroll som Leopold, och det välkända musikstycket Kan lille Sigismund rå för att han är vacker?.

Under handledning av regissör Anders Aldgård, har kvällens version av Vita hästen moderniserats. Till ett lättillängligt och lättsamt sångspel fullspäckat av aktuell humor. Vad sägs om en något överviktig hovmästare som kråmar sig till Caroline af Ugglas Snälla, snälla, snälla, snälla ?!

Leopolds kärlek verkar lika obesvarad som hopplös. Men Claes Malmberg gör kyparen med intensitet, självkänsla och kärlek, varpå fru Josepha så småningom mjuknar ?

Redan som liten sjöng han operettsånger tillsammans med sin far, som var operasångare. För Claes har därför medverkan i Vita hästen blivit en hjärtesak som når hela vägen ut till åskådarna.

Av 16 framstående scenaktörer utmärkte sig Ola Forssmed som med sitt kroppsspråk bokstavligen slog knut på sig själv i sin tjänstvillighet som piccolo; och Sofie Lindberg som med sin rollfigur Klärchens svåra läspning framför en tungvrickarvisa à la Povel Ramel.

De operaskolade rösterna stod Charlotta Huldt-Ramberg och Eva-Lotta Ohlsson för. Båda har medverkat i flera operor och vunnit prestigefyllda stipendier. En grupp bestående av sex dansare skapade fart, fläkt och fest.

En extra eloge till Svenbörje Gaborn, ansvarig för kostymerna. Med känsla för både elegans och humor, samt förståelse för en tidsepoks klädattribut, riktade han med säker hand publikens blickar till varje enskild scens huvuddrama.

Till dig som missade Vita hästen i Karlskrona rekommenderar jag varmt föreställningen i Växjö den 26 april.

Text: Katarina Bräutigam Vastamäki