Pär Jonasson: Kom ihåg Hassan

Kristian Luuk tar med sig sin brorsa Martin till Konserthusteatern i Karlskrona. De ska föreställningen Bröderna Luuk –  Får man göra slut med sitt syskon? som sägs vara en högst privat historia om syskonskapets finaste och fulaste stunder och Fredrik Lindström och Henrik Schyffert kommer till samma plats några månader senare med sin föreställning Ägd där de skärskådar vårt till synes aldrig sinande behov av att konsumera.

Gänget som slog igenom ordentligt via P3-programmet Hassan för drygt 20 år sedan håller ställningarna som några av landets mest frekventa underhållare, men frågan är om alla minns, eller någonsin har känt till, den gemensamma faktorn.

Tanken slog mig när jag, utan framgång, försökte påpeka de här pojkarnas samtidiga publika genombrott för denna tidnings kulturredaktör. Hon gjorde inte kopplingen, mindes inte Hassan. Hade förmodligen aldrig fått de första tre samlingsvolymerna avspelad på kassett av en klasskamrat. För det var ju faktiskt så att det här radioprogrammet ansågs så roligt att det fick prova lyckan på skivmarknaden.

Succén var omedelbar. Hassanplattorna sålde guld i konkurrens med Rednex, Nordman och Jan Johansen.

För någon under 27 är Luuk och Lindström kanske bara de två som fick in På spåret på rätt spår, men på 90-talet spolade vi tillbaka och lyssnade gång på gång på Luuks och Lindströms lika dryga som fantastiska telefonsamtal till diverse olycksaliga näringsidkare. Ni har hemlagat mos? Hur transporterar ni moset mellan hemmet och kiosken? Bor ni i kiosken? eller Ja, hej, vi är några som håller på och skojar lite. För någon timme sen var det inne en kille hos dig och köpte en Japp och en Aftonbladet, du kommer ihåg det? Det var bara på skämt alltihop. Han är mjölkallergiker så han äter inte choklad, och Aftonbladet hade han redan läst. Gick du på det?. När kioskbiträdet svarat ja hörs ett gäng gapskratta.

Hassans busringningar bekräftade alla oss som någonsin, i en mer eller mindre anklagande ton, fått höra att vi har torr humor. Vi var många som hörde Hassan i något som en forskare kanske skulle kalla en formativ ålder, så skyll på dem om ni undrar varför vi blev som vi blev.

Nu har jag ingen aning om hur tidens tänder bitit i Hassanmaterialet, men den som är för ung för att minnas och ändå vill ha en inblick i nutidshistoria kan säkert leta upp något på digitala plattformar.

Vän av ordning anmärker kanske nu. Martin Luuk var väl aldrig med i Hassangänget? Nej, men han var (vid sidan av skådespelarna) en av manusförfattarna till Nilecity 105,6. På den tiden en mycket viktig tv-serie som hjälpte till att förpassa Galenskaparna och annan glåmig 80-talshumor till dåtiden.

Pär Jonasson