”Vindkraften är en växande grön näring”
Teknikutvecklingen har gjort vindkraften till det billigaste kraftslaget som kan byggas ut i stor skala i Sverige. Från och med 2018 sker utbyggnaden helt utan stöd, då elcertifikatsystemet är fulltecknat. Våra goda vindlägen innebär konkurrensfördelar. Vindkraften är en växande grön näring som via elexport ersätter el från europeisk kolkraft, möjliggör elektrifiering av transporter och industri samt skapar ökad försörjningstrygghet och viktiga arbetstillfällen på landsbygden.
I BLT varnar Joakim Broman för effektbrist i elsystemet de närmaste åren. Vi kan lugna Broman. Han kan fortsätta att duscha varmt även efter att de äldsta kärnkraftsreaktorerna har stängts ned. Vindkraftsutbyggnaden från år 2017 till år 2021 ersätter mer än väl energibortfallet under samma period. I Svenska kraftnäts scenarier som påvisar förhöjd risk för effektbrist har hela importkapaciteten satts till noll och utöver det finns effektreserven att tillgå.
Broman har rätt i att omställningen innebär en utmaning i att upprätthålla leveranssäkerheten i alla driftsituationer, särskilt då hög elförbrukning sammanfaller med låg vindkraftsproduktion. Det är detta scenario som brukar benämnas ”effektfrågan”. Utmaningen är dock inte akut.
Det finns många olika lösningar för att möta effektutmaningen: flexibel elproduktion, import/export, lagring av energi och efterfrågeflexibilitet. Ytterligare vägar framåt är att vidareutveckla den befintliga vattenkraften och öka överföringskapaciteten i elnäten, både inom landet och till grannländerna.
Det bör även noteras att vi inte börjar på noll. Enligt Skellefteå Kraft kan vattenkraften lösa 80 procent av den flexibilitet som behövs för ett helt förnybart elsystem. Återstående 20 procent kan hanteras av användarflexibilitet i städerna och i hemmen. Vi har 20 år på oss att lösa de sista 20 procenten.
En utmaning som det talas mindre om är minskad tröghet i systemet (så kallad svängmassa) som ökar sårbarheten vid plötsligt spänningsfall. Moderna vindkraftverk kan genom programvaruändringar bidra med syntetisk svängmassa och på så vis täcka behovet de närmaste 10-20 åren.
I dagsläget saknas dock tillräckliga incitament för producenter att bidra med flexibla resurser. För att realisera den fulla potentialen av sådana tjänster förordar vi att en marknad för elsystemtjänster skapas i Sverige. Lärdomar bör kunna dras från Irland, Tyskland och andra europeiska länder som ligger före oss i den utvecklingen.
Charlotte Unger Larson
Vd Svensk Vindenergi
Svar: Jag har inte så mycket att invända mot Svensk vindenergis beskrivning av läget. Effektbristen går att lösa på flera sätt, och vattenkraften kommer fortsatt att vara viktig som baskraft. Utbyggnaden av vindkraft de kommande åren är bra. Man bör dock notera hur snabbt de i sin replik skyndar förbi en av mina viktigaste poänger: visst kan Sverige importera el om vinden inte blåser när behovet är som störst. Det är bara det att den importerade elen riskerar att komma från danska eller tyska kolkraftverk, istället för att koldioxidfri kärnkraft skickar el i den andra riktningen. Och medan Sverige stänger ner reaktorer fortsätter Estland att elda oljeskiffer, istället för att importera ren el. Den som lyfter blicken ser snart vilken roll kärnkraften har att spela i det europeiska energisystemet.
Joakim Broman, Liberala Nyhetsbyrån
