Vi behöver ett nationellt upprop för kulturarvet
Under torsdagen meddelade Karlskrona kommun att Carlskrona Läsesällskaps Bibliothek i Nordenskjöldska gården ska stängas. Det betyder att skönlitteratur och vetenskapliga samlingar som är närmare 300 år gamla ska flyttas och magasineras. Nya hyresgäster ska in i lokalen.
Carlskrona läsesällskap grundades 1794 och avslutade sin verksamhet 1863. Biblioteket är byggt på donationer från privatpersoner och företag och boksamlingen, som i dag tillhandahålls av kultur- och fritidsnämnden i Karlskrona, på ungefär 9 000 volymer är Sveriges äldsta bevarade i sitt slag.
Men rummet och böckerna hör samman. Fastigheten ägdes tidigare av Karlskrona kommun för att sedan övergå i Svenska Kyrkans ägo. 2017 såldes den till Martin Strandberg och hans företag Saxoterm (Blekingeposten den 14 mars). Inredningsarkitekten Åke Axelsson, som har platsbyggt biblioteket och anpassat det efter den specifika boksamlingen, beskriver det som ett “helhetskonstverk” och en “tidskapsel från 17- och 1800-talens bokvärld”. Kristallkronorna och kakelugnen är platsbyggda, jalusierna är anpassade för fönstren, och de vackra spröjsade bokhyllorna är skapade efter samlingen. Det uppåt tio meter långa ekbordet mitt i rummet är också anpassat just för det specifika biblioteket.
Rummet med dess böcker är ett unikt monument över svensk kulturhistoria.
Och den här typen av kulturhistoriska skatter kan inte mätas i ekonomiska termer. Bibliotekarien Andreas Nilsson säger till BLT (den 14 mars): ”Det är unika tidskapslar för hur livet såg ut här genom historien.”
Att biblioteket nu ska stängas och böckerna plockas ner i kartonger är ett helgerån. Men kanske främst är det ett bevis på hur lite vi värderar vår gemensamma kulturhistoria. Biblioteket och dess samling tog hundratals år att bygga upp och ett fåtal illa genomtänkta beslut för att rasera.
”Hur ska vi förstå oss själva – och hur ska andra som kommer till Sverige förstå vår kultur – om vi behandlar den så här illa?”
Vi har en moralisk skyldighet att förvalta den här typen av verksamhet, både inför tidigare generationer och för kommande. Carlskrona Läsesällskaps Bibliothek är ett band till det förflutna. Genom böckerna och inredningen kan man få förståelse för hur människor före oss levde och hur tidigare generationer har format och byggt samhället.
Man kan också argumentera för att kulturhistoria skapar gemenskap och inkludering. Hur ska vi förstå oss själva – och hur ska andra som kommer till Sverige förstå vår kultur – om vi behandlar den så här illa?
Felet var givetvis att huset såldes från början. Politiker bör inte tillåtas att sälja av ovärderliga kulturskatter på grund av tillfälliga budgetdippar eller trender i tiden.
Men i dag har Karlskrona kultur-och fritidsnämnd ansvaret för att ovärderliga minnesmärken över Sveriges historia inte ska gå till spillo och mögla bort. Ett ansvar både gentemot de människor som skapat och bevarat samlingarna men även gentemot framtida generationer som annars riskerar att aldrig få ta del av dem.
