Kerstin Davidson: Vi behöver den nyttiga kon
Numera kan man färdas mil på mil genom norra Blekinges skogsbygd utan att se en enda betande ko. Det är tidigare småbrukarbygder, där det för inte så värst länge sedan fanns kor på varje gård. Nu har mulens marker blivit skog.
Det är i första hand bristande lönsamhet för de små gårdarna som är bakgrunden. En annan orsak är att det småbrutna landskapet försvårar en rationalisering av småbruken. Effekten har blivit ett landskap fattigt på variation.
”När TV4 Nyheterna rapporterade att 80 länder på klimatkonferensen i Glasgow ställt sig bakom målet att minska metanutsläppen illustrerades inslaget av bilder på betande kor. ”Kerstin Davidsson
Men nu finns också ett annat hot mot det öppna landskapet. Det är den alltmer utbredda uppfattningen att nötkreaturen skadar klimatet, eftersom de rapar upp växthusgasen metan när de idisslar. Det får allt fler röster att höjas för att vi ska byta ut animaliskt protein mot vegetabilier. Bilden av kon som klimatbov har fått fäste. När TV4 Nyheterna rapporterade att 80 länder på klimatkonferensen i Glasgow ställt sig bakom målet att minska metanutsläppen illustrerades inslaget av bilder på betande kor. I själva verket är det läckor vid utvinning av kol, olja och fossilgas som står för de största metanutsläppen.
Nu ifrågasätter emellertid forskare uppfattningen att kon är klimatskadlig. Oxfordprofessorn Myles Allen säger så här i en artikel i australiensiska tidskriften The Land: ”Det spelar ingen roll hur många som blir veganer, eller hur lite kött vi äter, det kommer inte att stoppa den globala uppvärmningen.”
Den svenske forskaren Per Frankelius har visat att FN:s klimatpanel IPCC:s inte har tagit hänsyn till växande grödors förmåga att binda kol vid beräkningarna av jordbrukets klimatpåverkan. Hans resultat publicerades i maj 2020 i den internationella tidskriften Agronomy Journal, efter att artikeln granskats vetenskapligt.
När gräset på vallarna skördas till foder eller betas fortsätter det att växa, ta upp koldioxid och lagra kol i marken.
Skulle gräset i stället få vissna går en del av koldioxiden tillbaka till atmosfären. Men kon kan omvandla gräset - som vi inte kan äta - till högvärdigt protein. Gödseln kan rötas till biogas som kan ersätta fossila drivmedel.
Kon kan förbättra klimatet, säger Per Frankelius.
Om vi övergår till en helt vegetarisk diet skulle därtill den svenska självförsörjningen av livsmedel falla till en mycket låg nivå. Baljväxter, som skulle kunna ersätta animaliskt protein, kan bara odlas i särskilt gynnsamma lägen. Norrland och sydsvenska höglandet har jordar som framför allt lämpar sig för vallodling. Är det något pandemin bör ha lärt oss är det vikten av självförsörjning. Det borde inte råda någon tvekan om att vi behöver den nyttiga kon.
Kerstin Davidson är lantbruksjournalist, med många år bakom sig som reporter och senare politisk redaktör i Tidningen Land Lantbruk. Sedan 2015 bosatt i Blekinge. Kerstin är gästkrönikör för BLT:s ledarsida.
