Vem får sparken för Migrationsverkets inkompetens?

Men varför var de i Sverige över huvud taget?

Under 2016 fick Migrationsverket två tips om att den iranske mannen arbetade för det iranska revolutionsgardet som är terrorklassat av USA. Där beskrevs att mannen inte alls var från Afghanistan, vilket han uppgett i sin asylansökan, utan från Iran. Enligt tipsaren var mannen också “farlig”. Trots detta fick paret asyl som afghaner (!) under 2017.

Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth säger att “Det viktigaste är ju att det blev rätt på slutet.”

Man får anta att han syftar på att någon inte hann mördades då, trots Migrationsverkets inkompetens. Och det är enbart tack vare Säpo.

Tengroth konstaterar också att “med facit i hand borde vi gjort på ett annat sätt tidigare. Men vi kan omöjligt ändra historien”.

Med det sagt kan man fråga sig hur många som har fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder. Hur många andra lönnmördare och terrorister har Migrationsverket givit uppehållstillstånd till? Och framför allt: Vem tar ansvar för de havererade asylprövningarna?

Genom åren har det påvisats stora brister i Migrationsverkets verksamhet. Redan 2009 konstaterade den tidigare generaldirektören för Migrationsverket Dan Eliasson att “Jag kommer aldrig att bli upprörd över ett felaktigt beviljat uppehållstillstånd.”

Enligt en granskning som Fokus gjorde under 2023 (den 10 februari) framkommer en lång rad problem. 2013 beslutades att alla som kom från Syrien skulle få permanent uppehållstillstånd från dag ett. En anställd som tidigare arbetat som handläggare på Migrationsverket berättade att: “I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd.”

Och i takt med att allt fler personer anställdes på myndigheten försummades även bakgrundskontroller av personalen. Mellan 2016-2020 togs 91 procent av alla beslut om medborgarskap av en ensam person som inte var säkerhetsklassad.

Under 2017 rapporterade Ivar Arpi på SvD:s ledarsida om en person som arbetade på Migrationsverket som uttryckte sympatier för IS och Hamas i sociala medier. När Migrationsverkets rättschef fick frågor om det svarade hon: “Som myndighet kan inte Migrationsverket inskränka medarbetarnas åsiktsfrihet. Jag kan inte heller som tjänsteman uttrycka någon personlig åsikt i frågan”.

Och den anställda fick arbeta kvar.

I en intern rapport från 2017 konstaterades att så många som 28 procent av de ärenden som rörde “nyetablerade relationer”, där en person i Sverige etablerar en relation med en person i ett annat land, var felaktiga. Samma rapport pekade också på att den rättsliga kvaliteten var undermålig och att omkring hälften av alla beslut kan ha fattats på felaktiga utredningar.

Migrationsverket behöver en grundlig städning. Men framför allt: tjänstemannaansvaret måste återinföras. Det hade inneburit att personer som arbetar inom offentlig tjänst och som missbrukar sin ställning eller försummar sina åtaganden kan ställas inför rätta.

Det hade motverkat slöseri med skattepengar och maktmissbruk. Det hade ökat förtroendet för offentlig verksamhet. Och det hade ökat rättssäkerheten. Och sannolikt hade anställda på Migrationsverket inte givit två lönnmördare uppehållstillstånd.