Vaccinera tonåringar mot covid–19
Naturen är underskön just nu. Snart springer barnen ut på sommarlov. Föräldrar och far- och morföräldrar kommer snart att kunna träffa dem med mindre oro för sin hälsa tack vare att de vaccinerats. Smittkurvan är också på väg neråt. Många vill så gärna tro att pandemin nu är på god väg att ebba ut.
Ingen vill vara en glädjedödare. Så jag är ledsen att behöva påtala att det tyvärr finns smolk i bägaren. Närmare bestämt en variant av coronaviruset som heter Delta eller B.1.617.2 på fackspråk, populärt kallad den indiska. Den har på mycket kort tid börjat ta över i Storbritannien och där ser man nu på flera platser att antalet covidfall ökar exponentiellt – trots att hela 75 procent av den vuxna befolkningen har fått sin första vaccindos och mer än hälften har fått båda.
Förklaringen ligger i att den indiska varianten är ännu mycket mer smittsam än den brittiska, som blev helt dominerande Sverige tidigt i våras. Den brittiska gav en högre dödlighet under den tredje vågen, berättade Socialstyrelsen på torsdagen.
R-talet för den indiska beräknas vara ännu högre, mellan 5 och 7. Det innebär att farsoten rusar mellan individer – och att så många som uppåt 90 procent av hela befolkningen behöver ha antikroppar för att uppnå flockimmunitet.
Därför är det relevant för ett samhälle att vaccinera barn, även om mycket få av dem blir svårt sjuka i covid–19. Men barn är inte helt förskonade från död och lidande. 26 forskare påpekar på DN Debatt (3/6) att 234 barn i Sverige har drabbats av en livshotande hyperinflammation på grund av covid–19, varav 32 har tagits omhand på SUS i Malmö/Lund. 72 barn har intensivvårdats för en akut covidinfektion och 13 barn har avlidit. Barns dödlighet i viruset är också nästan åtta gånger högre här än i våra grannländer.
”Tiotusentals ungdomar lider också av postcovid – mer än vart tionde barn som infekterats får långvariga besvär.”
Tiotusentals ungdomar lider också av postcovid – mer än vart tionde barn som infekterats får långvariga besvär. Man borde göra vad man kan för att inte fler ska smittas i skolan till hösten. God ventilation och testning är ett par enkla verktyg.
Sjukvårdspersonal måste också få ännu bättre skyddsutrustning – kirurgiska munskydd räcker inte visar helt färska erfarenheter från ett sjukhus i Finland där man drabbats av den indiska varianten.
Den bästa nyheten på länge är dock att den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, nyligen godkände Pfizer/Biontechs vaccin för personer över 12 år. Amerikanska CDC rekommenderar detta sedan en tid och i USA har redan en miljon barn vaccinerats. Kanada har bestämt sig för att tonåringar ska ha fått minst en spruta innan höstterminen börjar.
Men i Sverige har statsepidemiologen deklarerat att Folkhälsomyndighetens rekommendation i frågan inte kommer förrän efter sommaren.
Det är på tok för sent. Om det är någon grupp man ska tillämpa försiktighetsprincipen på så är det barn. Dessutom vore oansvarigt att inte minska riskerna för att viruset muterar bland svenska ungdomar samt att spridningen bland dem skapar en fjärde våg.
”För att verkligen sätta p för pandemin måste de yngsta vaccineras.”
Vaccinen mot covid–19 är oerhört effektiva, men de ger ändå inte ett 100-procentigt skydd. Därför är det så viktigt att se till att tillräckligt många i populationen får immunitet för att skydda de individer som fortfarande är sårbara. Såväl vuxna som barn.
Och för att verkligen sätta p för pandemin måste de yngsta vaccineras – 30 procent av världens befolkning är under 18 år.
Om vi nu har ett fungerande och säkert vaccin – varför inte använda det? Det måste vara frågan som beslutsfattarna svarar på rörande barnen.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet
