Trias, Jura, Krita, Fredsrörelsen
Nyligen meddelade Jämställdhetsmyndigheten att de återkallar stöd till Kvinnor för Fred (KFF). Totalt rör det sig om drygt 200 000 kronor under 2023. Organisationen har inte uppfyllt demokrativillkoret. Dels har en granskning visat att flera företrädare uttalat stöd för Rysslands invasion av Ukraina. Dels avslogs de motioner som ville att KFF skulle lämna Sveriges Fredsråd, som enligt Jämställdhetsmyndigheten “föraktar den demokratiska ordningen och sympatiserar med diktaturer”.
Så nu dras bidraget in. Gott så. Det var lika välkommet som det var oväntat. På Jämställdhetsmyndighetens hemsida beskrivs att “Vad KFF har anfört om att de tar avstånd från denna typ av åsikter har inte visats genom organisationens agerande.”
Det finns nämligen mängder av organisationer som gärna marknadsför sig med värdeladdade ord om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter men som inte lever upp till dessa ideal i praktiken. Trots det har ofta skatteflödet fortsatt.
Det är dock svårt att förstå varför vi ska skattefinansiera den svenska fredsrörelsen över huvud taget.
Medan Ukraina kämpar för att överleva, kämpar våra svenska fredsorganisationer för sina principer – som inte har förändrats de senaste 50 åren. På så vis har även de svenska fredsorganisationer många gånger agerat nyttiga idioter till Kreml. De lobbar mot en Nato-anslutning och har protesterat högljutt mot att sända vapen till Ukraina. Ett år efter kriget mot Ukraina konstaterade Kerstin Bergeå från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att ”nu är det kanske lätt att tro att vapen är en lösning på konflikten, men det är det inte” (SVT den 27 februari 2023).
Men vad är då lösningen? Att Ukraina lägger sig platt för en auktoritär imperialistisk makt och för dialog med Putin?
När ÖB sade att alla måste förbereda sig mentalt på krig under konferensen Folk och försvar svarade Bergå att det känns “obehagligt” och att man snarare bör förbereda sig på hur man kan förebygga konflikter (SvD den 9 januari). Och Malin Nilsson, generalsekreterare vid Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet ville peka på hotet mot miljön vid ett Nato-medlemskap: “Regeringen har föreslagit att Försvarsmakten inte längre ska behöva göra miljöprövningar när man har internationella övningar.”
”Förvisso kan det ses som beundransvärt att vara principfast. Men det är problematiskt när resterande samhälle har förändrats radikalt.”
Fredsrörelsen lider av en generell moralisk kollaps. De har inte heller anpassat sig till den verkliga verkligheten sedan 1968. Förvisso kan det ses som beundransvärt att vara principfast. Men det är problematiskt när resterande samhälle har förändrats radikalt.
Och utöver att de är irrelevanta är det också märkligt att vi ska ge statliga stöd till organisationer med så förhållandevis få medlemmar. Rimligtvis bör liknande organisationer bäras av engagemang och bidrag från medlemmarna – inte av bidrag från skattebetalare. Kan de inte lobba för att Ukraina ska föra dialog med Ryssland på sin fritid?
Under december meddelade regeringen i ett regleringsbrev att de stryper allt ekonomiskt stöd som går via Folke Bernadotteakademin till olika fredsorganisationer. Beslutet innebär dock inte att fredsorganisationer inte får offentligt stöd, det finns fortfarande kvar genom vår biståndsmyndighet och genom direkt stöd från regeringen.
Men fredsrörelsen är passé. Det borde våra skattepengar till dem vara också.
