Petter Birgersson: Ta täten, klimatministern!
Dagens Nyheters ledarsida har dragit igång en negativ kampanj mot miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari. Den politiska redaktören Amanda Sokolnicki citerar Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostars ord om klimatministern ”Hon är nog köpt” och noterar att ”Centerpartiet hotar redan med att försöka rikta misstroende mot Pourmokhtari, eftersom alla förstår vartåt det barkar.” Enligt Sokolnicki borde klimatministern därför genast avgå – naturligtvis för sin egen skull, inte för DN:s, intygar Sokolnicki.
Bara någon dag senare publicerar DN en annan text på ledarplats som förklarar att Romina Pourmokhtari ”himlar med ögonen” i tv-studion, att klimatplanen kommer att göra alla besvikna och att allmänheten är gaslightad – manipulerad av lögner från ministern och regeringen.
Det är modigt av DN att ta upp Vänsterpartiet och Centerpartiet i sammanhanget, två partier som i allra högsta grad har drivit på den kärnkraftspolitik som så svårt har skadat svensk och i synnerhet sydsvensk elförsörjning.
Som Riksrevisionen slog fast förra veckan: ”Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten.”
Centerpartiet borde snarare rikta misstroendevotum mot sig självt. Prislappen för den politik det partiet drivit på är gigantisk. Ska man tala om fossiloberoende har den varit fördärvlig, Sverige hade betydligt lättare kunnat ställa om fordonsflottan och minskat oljeberoendet om det inte hade varit för nedläggningar av fullt fungerande kärnkraftverk.
Aggressiv avveckling av kraftverk, effektskatter och så kallat tankeförbud, har också slagit sönder svenskt ingenjörsförsprång på kärnkraftsområdet. Om det inte hade drivits på av de rödgröna partierna hade Sverige haft betydligt större möjligheter att göra svensk kärnkraftsproduktion ännu säkrare och att exportera den kunskapen.
Kanske hade Sverige då också legat längre fram gällande kommande generationers kärnkraft, inklusive möjligheten att använda det som i dag betraktas som farligt kärnanfall till bränsle för elproduktion.
Hur långt borta kommersialisering av den fjärde generationens kärnkraft ligger råder det delade uppfattningar om. Men i Danmark menar i alla fall vd:n för Copenhagen Atomics, Mads Steenberg, att bolagets små modulära reaktorer, SMR, kan stå redo för storskalig produktion 2033.
”Vi kommer att kunna slutbränna redan existerande kärnkraftsavfall och avfallet från våra reaktorer kan förvaras ovan jord. Om vi fick välja skulle vi gärna ta emot vartenda gram kärnavfall i världen och slutbränna det i våra reaktorer”, säger Mads Steenberg till Tidningen Näringslivet (22/9).
Även om man drar bort 50 procent av optimismen från den danske vd:n är det klart att det händer mycket inom utveckling av nästa generations kärnkraft. Det gör det också inom solceller, vindkraft, batterilagring och andra områden – det finns ingen anledning att som politiker peka ut en vinnare. Däremot finns all anledning att uppmuntra alla krafter och att visa att regeringen är med där det händer.
Investeringsvilja finns hos företag och privatpersoner för att återupprätta och stärka elförsörjningen. Det finns olika idéer om småskalig eller storskalig produktion och eldistribution – men det är bättre än att det inte finns några idéer alls. Hellre att man slåss om vilken lösning som är bäst än att ingen ser någon lösning. Sverige har varit en ledande ingenjörsnation på flera områden – elförsörjning inkluderat – och ska ta sikte på att bli det igen.
Romina Pourmokthari har varit lite snabb i sina löften om nya kärnkraftverk och fick bannor av energiminister Ebba Busch (KD). Det gav förstås ammunition till DN med flera. Regeringens mer rutinerade ministrar – och inte minst statsminister Ulf Kristersson (M) – borde visa att DN har fel. Slopa den personliga prestigen, se till att miljö- och klimatministern får rätt förutsättningar och gör framtidens elförsörjning till ett huvudnummer för regeringen.
