Sydostlänken är en del av den nationella beredskapen
Under fredagen debatterades Sydostlänken i Sveriges riksdag. Heléne Björklund (S) ställde en fråga, en så kallad interpellation, till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om vad som nu gäller, när länken satts på vänt. Frågorna hon ställde löd:
1.Har statsrådet och regeringen för avsikt att ta bort Sydostlänken ur den nationella planen för transportinfrastruktur?
2. Hur ser det fortsatta arbetet med Sydostlänken ut, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att ta?
Vi är många som undrar. Den översyn av Sydostlänken som har aviserats i början av denna månad väcker gamla farhågor till liv, att Blekinge ännu en gång kommer att nedprioriteras av regering och Trafikverket. Det har som bekant hänt förut att viktiga satsningar lagts på is eller uteblivit.
Infrastrukturministern gav i sina svar åtminstone ett klart besked och det upprepade han flera gånger: Översynen innebär inte att Sydostlänken lyfts ur Trafikverkets plan. Översynen handlar istället om att skaffa kontroll över kostnaderna. Det är begripligt. Men vad händer om Trafikverket kommer fram till att man faktiskt inte kan reducera kostnaderna? Här fick inte Heléne Björklund något svar. Andreas Carlson valde istället att ställa motfrågor, hur Björklund skulle reagerat om detta gällde något annat projekt. Poängen i debatten var tydlig: det finns även andra satsningar som är viktiga.
”Poängen i debatten var tydlig: det finns även andra satsningar som är viktiga.”
Jo, vi vet det. Men Blekinge har alltid varit ett av de strategiskt mest viktiga länen i Sverige. Nato ställer nu skarpa krav, och Sveriges slarv med att förvalta sin infrastruktur, under många årtionden, hamnar i ett pinsamt skarpt strålkastarljus. Blekinge har alltid fått kämpa för uppmärksamhet kring sina specifika möjligheter och utmaningar. Detta delvis på grund av att länet är litet, men också på grund av att Blekinge, trots sitt viktiga läge, av någon anledning betraktats som en avkrok. Även efter årtionden av öppenhet mot kontinenten! Det är alltså inte att undra på att oron blir stor när signaler skickas till boende, politiker och näringsliv om att projektet ska pausas.
Men det som tidigare har varit nationellt nedprioriterat blir av högsta vikt att åtgärda med Nato-medlemskapet. En färdig länk skulle koppla samman flera regioner på ett nytt vis, och avlasta både södra stambanan och Skåne. Sydostlänken ska alltså inte betraktas som en lokal angelägenhet, utan ett projekt direkt kopplat till den nationella beredskapen. Att länken sedan är mycket liten i förhållande till de stora satsningar som måste göras förändrar inget. Synergieffekten av att få länken klar blir desto större - inte minst betyder det mycket för näringslivet.
Därför hade det varit tacksamt med ett tydligare svar från Andreas Carlson.
