Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Anders Gustafsson: Stundar en kovändning inom miljörörelsen?

Flera forskare varnar för att minskad köttkonsumtion hotar den biologiska mångfalden. Kommer vi att få se en kovändning inom miljörörelsen när det gäller köttätandet?
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 1 mars 2019
Anders Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Blekinge Läns Tidning politiska etikett är oberoende liberal.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

I de hetsiga klimatdebatterna har kossorna och fåren hamnat i skottgluggen. Och det är deras fantastiska förmåga att omvandla saker som vi inte kan äta – som exempelvis gräs i olika former och klöver – och omvandla det till protein – som vi kan äta – som utgör anledningen till att de blivit klimataktivisternas måltavla.

För när de med hjälp av bakterier bryter ned gräs, hö, ensilage eller klöver till näring, som djuren kan tillgodogöra sig, bildas metan, en kraftig växthusgas, som påverkar klimatet. Och när djuren andas eller rapar släpps en del av gasen ut i atmosfären och bidrar till att klimatet på jorden blir varmare.

Annons

Därför ska vi inte äta kött, menar klimataktivisterna och gröna politiker. Detta känns också igen i den lokala debatten. Våra egna lokala miljöpartister ville exempelvis häromåret att de som betjänas av Karlskrona kommuns olika bespisningar skulle tvingas äta ”vegansk buffé” där animaliska produkter serverades på separat fat som ”tillbehör”. Även vår lokale socialdemokratiske riksdagsledamot Magnus Manhammar är inne på samma spår. Detta riksdagsår motionerade han om att vegansk kost borde vara norm i riksdagens restauranger. Kroppkakor, isterband eller falukorv ska betraktas som ”specialkost” enligt Manhammar. Om det skulle krävas läkarintyg för att få äta några isterband med dillstuvad potatis, förlåt specialkost, framgick dock inte av motionen.

Men häromveckan varnade flera professorer och forskare, elva till antalet, i ämnen som biologi, zooekologi och naturresurshållning för den minskade köttkonsumtionen i klimatets namn (Svenska Dagbladet den 17 februari).

”Forskning visar att just naturbetesmarker är de i särklass viktigaste miljöerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet, inte bara i Sverige utan i hela norra Europa. För att bibehålla den höga mångfalden behövs betande kor och får. Utan bete växer naturbetesmarkerna igen och därmed försvinner natursköna och ekologiskt viktiga platser”, skrev de elva forskarna i sin debattartikel.

Och så fortsätter de: ”Vad blir då konsekvenserna om det svenska landskapet i stället bara används till att producera grödor? De sista spåren av brukningstraditioner med rötter i järnåldern kommer att försvinna. Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet kommer att minska kraftigt. Detta får till följd att många ekosystemtjänster inte längre produceras i våra landskap. Kanske får vi likt delar av USA ha lastbilar med mobila bikupor för att hålla frukt- och grönsaksodlingar levande.”

Det är med andra ord med korna som så mycket annat: det finns flera sidor av myntet. Å ena sidan är korna och fåren nödvändiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden vilken i sin tur ger upphov till viktiga ekosystemtjänster. För att inte tala om den kulturmiljövård deras mular och idisslande uträttar när de håller landskapet öppet. Å andra sidan släpper de ut växthusgasen metan, vilken bidrar till ett varmare klimat.

Så, låt inte klimataktivisterna ge dig allt för dåligt samvete. En god biff till helgen är inte bara en fest för smaklökarna, utan också en insats för miljön. I måttliga mängder givetvis.

Annons
Annons
Annons
Annons