Anders Gustafsson: Skatt på att bli skuldsatt
Efter fastighetsskattens avskaffande låter det ibland på debatten som att landets villaägare har blivit något av ett skattefrälse. Det är dock långt ifrån sanningen.
Villaägarna uppmärksammade häromåret att den kommunala fastighetsavgiften, fastighetsskattens efterträdare, faktiskt drar in mer pengar till statskassan än vad den gamla skatten någonsin gjorde. 2019 betalade småhusägarna 17 miljarder kronor i fastighetsavgift. När den gamla fastighetsskatten var som högst år 2007, drog skatten in 13,5 miljarder (villaagarna.se den 16 oktober 2019).
En ny rapport från Mäklarsamfundet ger dessutom intressanta fakta om en annan skatt som belastar bland annat småhusägare, stämpelskatterna – samlingsnamnet för de skatter och avgifter som uppkommer vid köp och inteckning av en fastighet.
De svenska stämpelskatterna har månghundraårig historia. På 1600-talet infördes krav på att vissa handlingar skulle kräva särskilda intyg från staten. Statliga tjänstemän utfärdade stämplar för för att visa dokumentens äkthet. Kostnaden för att ta fram inteckning och lagfart kunde vara betydande eftersom domstolar skulle se till att rätt personers ägande och pantsättning fanns i olika register.
”Hade någon i dag lanserat idén att man ska betala skatt för att bli skuldsatt hade det avfärdats som rena galenskapen – eller ett aprilskämt.”Anders Gustafsson
Lagfartskostnaden uppgår i dag till 1,5 procent av köpeskillingen eller taxeringsvärdet, beroende på vad som är högst. För nya pantbrev betalar man dessutom 2 procent av beloppet.
Eftersom villapriserna stigit dramatiskt under många år har stämpelskatten blivit en betydande inkomstkälla för staten och en betydande utgift för den som köper ett hus. Särskilt så om det handlar om en ny villa som helt saknar äldre pantbrev. Enligt Mäklarsamfundets rapport har skatteintäkterna från stämpelskatten ökat med 94 procent på tio år. Enligt Ekonomistyrningsverket drog stämpelskatterna in cirka 15,5 miljarder kronor till statskassan.
Och om det förr i tiden var dyrt att hålla register är läget i digitaliseringens tidevarv det omvända. De administrativa kostnaderna för att hålla reda på vem som äger vilken fastighet är i sammanhanget försumbar – ändå finns stämpelskatterna kvar och drar in rekordmycket till staten. Det finns i dag ingen rimligt motiv till skatten.
Stämpelskatterna, är i allra högsta grad en kvarleva från en förgången tid som försämrar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är egentligen märkligt att folk inte protesterar mer. Hade någon i dag lanserat idén att man ska betala skatt för att bli skuldsatt hade det avfärdats som rena galenskapen – eller ett aprilskämt.
