Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Så här känsliga har vi aldrig varit tidigare

Vad gör din bank, matbutik eller arbetsplats om internetuppkopplingen går ner? Risken är att den blir helt lamslagen. Cybersäkerheten måste prioriteras högt för totalförsvaret.
Publicerad 26 maj 2016
Vi behöver bli bättre på att försvara oss. Foto: Øijord, Thomas Winje
Vi behöver bli bättre på att försvara oss. Foto: Øijord, Thomas Winje

Den stora krisen har ännu lyst med sin frånvaro, men här och där visar sig sprickorna i samhällets extrema IT-beroende. En matbutik där vissa hyllor gapar tomma, då datafel gör att de inte kan beställa mer från centrallagret. En bilprovning som skickar tillbaka sina kunder då de inte kan koppla upp sig mot Transportstyrelsen. En internetbank som är otillgänglig på grund av överbelastningsattacker.

Var för sig inga allvarliga händelser, men tillsammans blottar de stora säkerhetsrisker. Den som vill oss ont kan slå oss med ettor och nollor.

Annons

Under torsdagen släppte Riksrevisionen en granskning om hur nio av statens myndigheter sköter sin säkerhet. Ytterst dåligt är slutsatsen, eller "märkbart under vad som är tillräckligt" som det heter på byråkratisvenska. Speciellt granskade har Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan varit, tre myndigheter som hanterar stora summor pengar och massor av känsliga personuppgifter.

Något symptomatiskt konstaterar Riksrevisionen att myndigheterna är duktiga på allt som går att ta på. Ett starkt skalskydd med passerkort, vakter och ID-brickor gör det svårt att ta sig in dit man inte får vara. Rent fysiskt alltså. Det digitala säkerhetsarbetet känns däremot påtvingat och diskuteras sällan. Kompetens saknas för att förstå vad som behöver göras.

Vissa av myndigheterna gör rena amatörmissar. En av de stora myndigheterna rapporterar inte ens in allvarliga incidenter i IT-systemet, och riskerar därför att missa säkerhetsbrister.

Per Eleblad, säkerhetsdirektör på Försäkringskassan, ger Riksrevisionen rätt i att mer måste göras. Han hävdar också att det inte är en pengafråga.

- Jag kan inte skylla på att vi inte haft råd, säger han till TT.

Då lägger ändå de nio myndigheterna som granskats sammanlagt 25 miljoner kronor på sin informationssäkerhet. Det kan låta mycket, men jämfört med riskerna är det inte så mycket.

Nyligen gjorde ett datafel att trafiken under två timmar stoppades på flera flygplatser i Sverige. 113 flygningar ställdes in. Om kostnaden per inställd flygning var lika stort som under vulkanutbrottet 2010 förlorade samhället 15 miljoner kronor.

Riksrevisionen kommer själv med en åtgärdslista på hur staten mer aktivt kan hjälpa, och piska, sina myndigheter att arbeta bättre. Samtidigt är frågan större än bara statens myndigheter. Många kritiska funktioner i den privata sektorn, som banker och livsmedelsförsörjning, måste också ha en robust cybersäkerhet.

Regeringen har nyligen återupptagit sin totalförsvarsplanering, för att se till att Sverige inte bara är rustat militärt utan att hela samhället klarar en kris eller ett krig. I det arbetet borde cybersäkerheten ha en hög prioritet.

Kompetens saknas för att förstå vad som behöver göras.

Erik Hultgren

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons