Så blir Mörrums bibliotek en postbox

Nu rapporteras även att Mörrums bibliotek ska läggas ner redan under våren. Det är inte ekonomiskt försvarbart att driva det. Huset från 1800-talet kräver renovering. Även utgifterna för att driva verksamhet på omkring en halv miljon kronor om året är något som kommunen kommer spara in. I dagsläget letar den politiska ledningen lokaler för att man i stället ska kunna beställa böcker till exempelvis boxar.

Men biblioteksdöden i Mörrum är bara ett exempel av många. Sedan 1995 har en fjärdedel av alla bibliotek lagts ned. Enligt en rapport från Lärarstiftelsen (2022) har enbart fyra av tio elever tillgång till skolbibliotek.

Ingen vill ha det så här. Men ändå sker det.

Biblioteken har nämligen en viktig demokratisk roll: de bildar och utbildar. Blotta närvaron av böcker har dessutom visat sig verka positivt på andra kognitiva förmågor. En studie som gjordes på 600 000 elever visade att den enskilt viktigaste faktorn för att avgöra om det kommer gå bra för en elev i skolan är antalet böcker i hemmet. Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola, konstaterade att det är en “bra strategi för skolor att uppmuntra läsintresse och stärka elevernas läsförmåga. Det torde vara positivt även för resultaten i andra ämnen”.

Att omge sig med böcker genererar läsintresse. Att kommuner tillhandahåller bibliotek för allmänheten är oerhört viktigt.

Men svensk politik har ansträngt sig för att motverka all form av läsande. Vi har som första land i världen (föga förvånande) krav på att förskollärare ska använda digitala verktyg i förskolan. Målet är att gå först i digitaliseringen. Detta samtidigt som WHO:s rekommenderar att barn under två år över huvud taget inte ska sitta vid en skärm. För barn under fem år är rekommendationen max en timme om dagen. Nuvarande regering har lovvärt nog givit Skolverket i uppdrag att se över detta: förskolan ska i huvudsak bli en skärmfri plats.

Men är det konstigt att läslusten bland 15-åringar har fallit till den lägsta i Europa?

På senare år har dessutom själva kärnan i bibliotekens uppgift kommit allt mer i skymundan. För några år sedan ifrågasattes tystnadsnormen och under 2022 pågick en infekterad debatt om huruvida transor ska läsa sagor på kommunala bibliotek. Personal har hotats av kriminella och det har kommit rapporter om att narkotika säljs inne i bibliotekslokaler. Biblioteken har dessutom i allt högre grad utvecklats till socialkontor för att hjälpa människor med allt ifrån bankärenden till frågor om beslut från myndigheter till att söka jobb.

Det är en nedåtgående spiral. Böcker läses i allt mindre utsträckning, bibliotek läggs ner och de blir allt svårare att få tillgång till böcker, vilket gör att allt färre läser.

Men en huvudorsak till biblioteksdöden är politiska felsatsningar, både på statlig och kommunal nivå. Man kan fråga sig hur kommunpolitiker resonerar när man slänger mer än 600 miljoner kronor på skrytbygget Östra Piren, samtidigt som man inte har råd att upprätthålla en så grundläggande kommunal verksamhet som ett bibliotek. Resultatet ser vi i dag: Mörrumsborna för nöja sig med en postbox.